Hur undgå återfall i spelmissbruk/beroende?

Det kan vara smart att använda någon slags plan för att förbli fri från spelmissbruk- och beroende över längre tid. Här kommer några exempel på vad en sådan plan för så kallad återfallsprevention kan innebära:

  • att säga upp samtliga konton på spelsajter och eventuellt också byta e-postadress. Reklam med skräddarsydda erbjudanden kan ofta sändas ut långt efter avslutat medlemskap.
  • informera och berätta om problematiken för individer i sin närhet. Detta kan innebära ökat psykosocialt stöd.
  • använda sin nyvunna tid till meningsfulla aktiviteter som innebär fokusskifte. Exempel på detta är någon form av träning och/eller föreningsverksamhet.
  • få en detaljerad översikt över skuldsituationen – det kan hjälpa att se ”sanningen i vitögat”.
  • lägg upp en avbetalningsplan för skulden.
  • ställa sig frågan om spelandet är värt den tid som går åt?

Av och till dyker det upp så kallade automatiska tankar som i sin tur kan vara betingade till ”sug” efter spelande. Exempel på sådana tankar kan vara:

  • idag har jag varit så ”duktig” att jag att jag kan unna mig spelande.
  • det gick bra att spela lite grann – jag kan allstå spela utan att förlora kontrollen.
  • livet är lika ”trist” nu som innan jag slutade spela – jag kan lika gärna fortsätta.
  • idag är en speciell dag – jag kan alltså tillåta mig att spela.

Det är viktigt att identifiera sådana ”sug”-tankar, benämna vad dessa gör med en känslomässigt och även diskutera tankealternativ.

(Källa: http://hjelpelinjen.no/wp-content/uploads/2014/05/Pengespill-pa-Internett-har-du-kontroll.pdf)

Annonser

”Heta kognitioner” och spelmissbruk/spelberoende

Temat ”heta kognitioner” har tidigare dykt upp här på bloggen, t.ex. här: https://mpsykologi.wordpress.com/2015/01/05/mer-om-abc-modellen-som-metod-vid-missbruksproblematik/ Så kallade heta kognitioner karaktäriseras av:

  • hög stressnivå
  • impulsivitet
  • inflexibel uppmärksamhet
  • högre grad av ”påverkbarhet”
  • att ”autopiloten” är på, d.v.s. minskad förmåga till att bromsa och styra beteende

Individer som utveklat ett spelberoende (av ”gambling”) kan ofta visa just en hög förekomst av heta kognitioner som i sin tur medför en negativ spiral av förluster och en önskan att vinna tillbaka tidigare förluster. Att arbeta med sitt spelberoende kräver mer än att bestämma sig för att sluta – det handlar också om att bl.a. bli mer medveten om sitt beteende, tankar och känslor i kritiska situationer med bäring på spelande.

Exempelvis kan heta kognitioner uttrycka sig genom tankar som:

  • ”nu får det bara bära eller brista”
  • ”nu kan det inte bli värre – bara att köra på”

Av och till sker en negativ förstärkning av spelande vid förlust då detta kan innebära en lättnad och minskad kroppslig anspänning på kort sikt. Paradoxalt nog kan detta bidra till än mer spelande på sikt. En ”het” kognition kan i det sammanhanget handla om att spela just för att bli av med insatser.

I terapier baserande på KBT försöker man istället aktivera mer ”kyliga kognitioner”, d.v.s kognitioner som innebär:

  • medvetna val
  • självkontroll
  • målriktat beteende
  • fokus på långsiktiga konsekvenser

(Källa: http://hjelpelinjen.no/wp-content/uploads/2014/05/Pengespill-pa-Internett-har-du-kontroll.pdf)

Risker med online gambling

Gambling online, t.ex. i form av poker och oddsspel, är ett relativt nytt fenomen där vi kanske ännu inte riktigt greppat konsekvenserna av det. Begreppet kan utvidgas till att omfatta online ”trading”, d.v.s. riskfylld handel med så kallade hävstångsprodukter och liknande. Vad är utmärkande för detta relativt nya fenomen? Här kommer några karaktäristika:

  • spelandet är mycket lätt tillgängligt och ”användarvänligt”
  • feedbacken på spelens resultat sker direkt eller snabbt
  • du kan spela 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan
  • möjliggör spelande i hemmet
  • andra individer får svårt att uppmärksamma spelandet
  • lätt att sätta in pengar på spelkontot och pengarna blir aldrig ”fysiska”
  • individen glömmer lätt av tid och rum
  • möjliggör flera parallella spel
  • ofta svårare att ta ut vinsten är att sätta in pengar eller fortsätta spela för dem

(Källa: http://hjelpelinjen.no/wp-content/uploads/2014/05/Pengespill-pa-Internett-har-du-kontroll.pdf)

 

Vanliga ”tankefällor” vid spelmissbruk/spelberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan med fördel användas som terapimetod vid spelmissbruk- och beroende. Inom KBT lägger man bland annat vikt vid specifika analyser av så kallade automatiska tankar och dess känslo- och beteendemässiga konsekvenser. Dessa tankar kan ha kommit att betingas (associeras) till den spänning och ”lust” som spelandet kan innebära. Utöver detta kan sådana tankar färga individens förväntningar på spelandet vilket i sin tur kan innebära positiv förstärkning (så kallad intermittent belöning/vinster) av spelbeteendet. Här kommer några exempel på sådana tankegångar:

  • ”jag har funnit en unik strategi (”insikt”) för att vinna och bara jag håller mig till den är jag garanterad vinst”. Utöver att detta är en vanligt förekommande ”tankefälla” då oddsen till syvende och sist sätts ”emot” individen till fördel för spelbolaget, har många svårt för att förhålla sig rationellt till ett så emotionellt laddat fenomen som spelande.
  • ”nu när jag vunnit är det bara att spela vidare – jag är nog lite bättre än andra på spelet”. Här kan det, som i det första exemplet, handla om t.ex. oddsspel eller poker.
  • ”nu när jag förlorat måste jag spela vidare för att vinna tillbaka beloppet”. Här utvecklar sig ofta en negativ spiral där det ofta förekommer att impulsiviteten och riskbenägenheten ökar.

(Källa: http://hjelpelinjen.no/wp-content/uploads/2014/05/Pengespill-pa-Internett-har-du-kontroll.pdf)

Spelberoende (gambling) – hur diagnostiseras detta?

Spelberoende, d.v.s. avseende pengaspel (”gambling”) diagnostiseras som en impulskontrollstörning i diagnosmanualen ICD-10 och inte bland andra beroendesyndrom av alkohol eller narkotika. Andra underdiagnoser i kapitlet är t.ex. pyromani och kleptomani. Man har per idag ingen diagnos för beroende av TV/data-spel (”gaming”) men det finns förslag på detta, vilket medfört viss kontrovers (mer om detta och debatten runt det här: https://mpsykologi.wordpress.com/2015/06/12/beroende-av-onlinespelgaming-pavag-att-bli-en-psykiatrisk-diagnos/).

Vad ligger då i diagnosen spelberoende? Kriterierna handlar om:

  • överdriven upptagenhet av spel och den spänning som spelande innebär
  • brist på förmåga till att begränsa spelandet trots negativa konsekvenser som lögner, kriminalitet, skulder, uppbrott i relationer o.s.v.

Varningssignaler på att ett beroende utvecklats är:

  • konstanta tankar om spel
  • lögner om spelandet och dess omfattning
  • att spelandet tar stor del tid i anspråk
  • fortsatt spelande trots negativa emotionella upplevelser efter spelandet
  • spelande ”över ens tillgångar”

Så kallade differentialdiagnoser vid spelberoende (andra diagnostiska alternativ) är

  • mani
  • antisocial personlighetsstörning

(Källa: ICD-10, WHO, 2012)