Vad är 2-CB (och meskalin)?

Som tidigare nämnts har det under de senaste tjugo åren lanserats en lång rad olika designerdroger på marknaden. Bland dessa är drogen 2-CB en av de mindre kända. Vad innehåller substansen och vilka effekter får den?

2-CB (dimethoxyphenethylamine) har strukturella likheter med den hallucinogena substansen meskalin, men är mer potent än meskalin. Substansen fungerar som en selektiv partiell agonist på serotoninreceptorer, d.v.s. stimulerar frisättningen av serotonin i hjärnan. Vid låga doser uppkommer ökad känslighet i sinnesintrycken (t.ex. sensitivitet för beröring, lukt- och synintryck). Vid högre doseringar uppkommer kraftiga synhallucinationer, t.ex. i form av starka färger, olika mönster och störningar i synfältet. Till oönskade effekter hör t.ex. sömnstörningar, ångest eller plötsliga ”flashbacks” av ruset.

Precis som för andra hallucinogener har inte 2-CB beroendepotential som t.ex. centralstimulerande substanser, t.ex. vad gäller sug och toleransökning. Inte desto mindre kan användningen av 2-CB vara skadligt, t.ex. på grund av obalans i hjärnan som följd av rubbningar i frisättning av serotonin. Utöver detta finns risken för att i drogrus komma till skada för sig själv eller andra.

(Källa: WHO expert committee on drug dependence, 2001; 4-Bromo-2,5-dimethoxyphenethylamine (2C-B): presence in the recreational drug market in Spain, pattern of use and subjective effects, Caudevilla-Gálligo et. al, 2012)

 

 

Annonser

Vad är PCP (fencyklidin, ”angel dust”) och Ketamin?

PCP (fencyklidin) utvecklades som ett narkosmedel under 50-talet. Under 60-talet slutade man använda substansen inom vården då den visade sig kunna medföra psykoser. Därefter har ett liknande narkosmedel kommit att användas istället – Ketamin.

PCP är en kombinerat dämpande (smärtstillande), hallucinogen och stimulerande  substans vilket gör den svår att klassificera bland andra droger. Substansen intas vanligen i tabletter eller via rökning. Överdoser kan medföra koma och i värsta fall andningsdepression. Vid överdoser kan också långvariga psykoser inträda, vilka ibland kan hålla i sig i flera dagar.

Till psykologiska effekter hör: eufori, lugn, känsla av styrka och osårbarhet, letargi (psykisk trötthet), dysorientering, störd perception, koncentrationsstörningar, tankestörningar, hallucinationer, agitation, minnestörningar och sedation (sömnighet).

Fysiologiskt inträder: höjt blodtryck och hjärtfrekvens, svettningar, domningar, försämrad syn, språksvårigheter, ataxi (koordineringssvårigheter), nystagmus (”ögondarrningar”). Biverkningar kan vara illamående, kräkningar, ångest, paranoia, kramper och koma. Dödsfall har rapporterats vid användande av PCP.

Effekten inträder några minuter beroende på administrationssätt och kan vara upp till ett dygn (vid ”normaldos”).

(Källa: http://www.nhtsa.gov/people/injury/research/job185drugs/phencyclidine.htm; http://www.fhi.no/eway/default.aspx?pid=239&trg=List_6212&Main_6157=6263:0:25,6397&MainContent_6263=6464:0:25,6414&List_6212=6218:0:25,6420:1:0:0:::0:0)

 

Vad är serotonergt syndrom (serotoninsyndrom)?

Serotonin är en signalsubstans som bidrar till reglering av funktioner som tarmrörelser, stämningsläge, perception/hallucinationer, hunger/mättnad och sammandragning av blodkärl. En rad mediciner och droger har sin verkan helt eller delvis genom att öka förekomsten av serotonin i nervsystemet. Här handlar delvis om antidepressiva mediciner (SSRI, SNRI, MAO-hämmare, tricykliska, tetracykliska) och hallucinogena droger som ecstasy (MDMA) och LSD samt vissa ”nätdroger” (https://mpsykologi.wordpress.com/category/designerdrogernatdroger/). När hallucinogena droger och/eller antidepressiva mediciner överdoseras kan ett allvarligt tillstånd uppstå, nämligen serotonergt syndrom.

Serotonergt syndrom karaktäriseras av:

– akatisi, d.v.s. psykomotorisk agitation – oförmåga att sitta stilla.

– tremor – ofrivilliga skakningar.

– förändrat mentalt tillstånd, t.ex. i form av uppvarvning och hallucinationer.

– klonus, d.v.s. ofrivilliga muskulära sträckreflexer.

– sammandragningar av muskler och blodkärl.

– hypertermi, d.v.s. ökad kroppstemperatur, ibland upp över 41 grader.

Andra tecken kan vara lös mage, förstorade pupiller, hjärtklappning och svettningar.

Tillståndet kräver ofta akut inläggning och kan i värsta fall vara livshotande.

(Källa: The serotonin syndrome, Boyer & Shannon, 2005)

LSD-behandling mot alkoholberoende – fake or real?

LSD (lysergsyradietylamid) är en potent hallucinogen som först syntetiserades under 40-talet (v.g. se tidigare blogginlägg). Substansen är narkotikaklassad men betraktas inte som beroendeframkallande, t.ex. eftersom toleransutveckling uteblir.

LSD har provats ut som behandling mot alkoholberoende sedan 40-talet. I en norsk metastudie från 2012 (publicerad i Journal of Psychopharmacology) sammanfattas forskningsläget på området. Man slår fast att:

– endast en dos LSD kunde ha en signifikant positiv verkan på alkoholberoende. Denna effekt bestod upp till 12 månader efter avslutat behandlingsprogram.

– effekten av behandlingen verkade avta med tiden.

– risker med behandlingen kan vara psykiatriska biverkningar, t.ex. ångest, förvirring och hallucinationer.

Sammantaget finns det anledning till att ta ovanstående resultat med en nypa salt. Det är inte klarlagt varför LSD skulle kunna ha en effekt på alkoholberoende. Svårigheter kan finnas med att kontrollera för placeboeffekter. Risker finns även att psykiskt sårbara individer upplever starka biverkningar, t.ex. psykoser eller svår ångest.

(Källa: Lysergic acid diethylamid (LSD) for alcoholism: meta-analysis of randomized controlled trials, Krebs, Johansen, 2012)

Nätdroger och psykiska verkningar; exemplet Dragonfly

Nätdrogen Dragonfly är ännu en ny ”designerdrog” som fått sitt namn efter dess flugliknande molekylära struktur. Substansen forskades fram utifrån neurokemiska studier på råtthjärnor, i slutet på 90-talet. Substansen är idag narkotikaklassad i Norden, men så sent som 2010 var drogen inte narkotikaklassad i stora delar av EU. Detta beror på att polis, tull och rättsväsende har svårt att hänga med i klassificeringen av nya droger och substanser.

Dragonfly verkar på hjärnans serotoninsystem och kan grovt klassas som en kraftfull variant av LSD (se tidigare blogginlägg). Efter intag kan det gå upp till sex timmar innan ruset inträder. Detta medför en särskild risk för överdosering då ytterligare en dos kan tas på grund av den ”uteblivna” effekten. Till de psykiska verkningarna hör hallucinationer (visuella och auditiva), en känsla av välmående och ro samt höjt stämningsläge. Överdoseringar innebär livsfara och i flera dokumenterade fall i Sverige, Norge och Danmark har man sett hur organ som lever, njurar, lungor och hjärta skadas vid överdosering. Psykiska tecken på överdosering kan vara ångest, psykos, paranoia och förvirring.

Det kan finnas flera anledningar till att nätdroger konsumeras. Dels har det att göra med en rådande ungdomskultur där sociala normer innebär utforskande och experimenterande med droger. Något som kan understödja detta är att flera nätdroger ännu ej hunnit klassificeras och förbjudas. Detta leder till uppfattningen att drogen är ”laglig” och därmed ofarlig. Andra individer intar dragonfly för dess specifikt psykedeliska (sinnesutvidgande) verkningar. Tillgängligheten på nätet är ytterligare en faktor.

Det finns idag mycket liten forskning kring hur de nya nätdrogerna påverkar kropp och psyke. Substanserna arbetas fram i ljusskygga sammanhang där inga krav ställs kring kontroll, rutiner, säkerhet eller korrekta dosangivelser.

(Källa: Designer drugs on the internet: a phenomenon out of control?, Corazza m.fl., 2010)

Verkningar av LSD och andra hallucinogener

LSD (lysergsyradietylamid, ”syra”, ”acid”) upptäcktes av den schweiziske kemisten Albert Hoffman under tidiga 1940-talet. Detta föranledde en hel del medicinsk och psykoterapeutisk foskning under de följande årtioendena. Man undersökte bl.a. hur psykoser kunde ”utlösas” via LSD. Idag tror man emellertid att en sådan ”psykos” är fundamentalt olik, via dess neurokemiska verkan, schizofreni.

Än idag har man inte klarlagt hur LSD verkar på neurokemisk nivå. Hypoteser finns som länkar LSD till serotoninsystemet.

LSD är en mycket potent drog, en dos under ett miligram används som ”trip”. Verkningar kan bestå upp till 12 timmar efter intag. Till effekterna hör förändrad sinnesstämning, perceptuella föränringar och kognitiva störningar. Toleransutveckling sker snabbt men drogen är ej beroendeframkallande i strikt mening.

Långtidsverkningar liknar de som inträder efter en längre tids användande av MDMA (ecstasy), t.ex.  depression. Det har också rapporterats om att ”flashbacks” kan uppkomma en tid efter bruk, där det psykotiska tillståndet plötsligt återkommer (s.k. återtripp).

(Källa: www.drugsmart.com; The behavioral pharmacology of hallucinogens, Fantegrossi, Murnane, Reissig, Biochemical pharmacology, 2008)