”Expressed emotion” och cannabisbruk – två riskfaktorer för psykos

Bland individer med schizofreni är så kallad ”expressed emotion” en viktig riskfaktor när det gäller förloppet i sjukdomen. ”Expressed emotion” kan på svenska översättas med ”uttryckt känsla” och betecknar:

  •  ”frekvens och beskaffenhet av negativa känsloyttringar, t ex ilska eller fientlighet, som förekommer hos familjemedlemmar eller andra av betydelse, och som ofta leder till en hög återfallsfrekvens, särskilt hos schizofrena patienter”

Här handlar det alltså om ett destruktivt bemötande från närstående runt en individ med svår psykisk sjukdom. Detta kan handla om negativ kritik, men även emotionell överinvolvering. Meta-analyser visar på ett tydligt samband mellan grad av uttryckt känsla och antal återfall i psykoser, både bland inlagda patienter och patienter i poliklinisk behandling. En kritisk hållning bland närstående medföra en riskökning på x 2,3 när det gäller flera psykotiska skov, efter första insjuknandet.

Cannabisbruk är en annan väldokumenterad riskfaktor när det gäller återfall i psykos, bland individer med schizofreni eller liknande tillstånd. Individer med psykossjukdomar visar generellt ett mer frekvent bruk av cannabis , jämfört med befolkningen i stort. Pågående eller tidigare cannabismissbruk är ett förhållandevis vanligt tillstånd bland individer med schizofreni. Bland individer med förstagångspsykoser har cirka halvparten uppfyllt kritierer för cannabismissbruk/beroende under sin livstid. Här kan det handla om bakomliggande behov för förbättrad sinnestämning men också för att dämpa negativa känslor, tankar eller andra kroppsliga upplevelser (som en slags ”självmedicinering”). Forskning indikerar att en hög grad av kritik och expressed emotion också kan relateras till själva utveckling av cannabisberoende över tid.

(Källa: https://mesh.kib.ki.se/term/D019260/expressed-emotion; http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0924933814001394)

Aggressivitet under cannabis- och alkoholrus

I en färsk nederländsk studie publicerad i tidskriften Psychopharmacology jämförs graden av upplevd aggressivitet vid alkohol- kontra cannabisrus. I studien deltog individer kunde klassificeras som alkohol eller cannabisberoende (cirka 21-50 enheter alkohol i veckan bland männen och minst tre intag av cannabis per vecka). Totalt deltog 61 individer, varav 1/3 fungerade som rusfri kontrollgrupp. Deltagarna provocerades för aggression med psykologiska test som designats för just detta (här är ett exempel: https://www.youtube.com/watch?v=DsH3jK28qow). I resultaten finner man att samtliga tre grupper responderade med ökad aggression, vid nykterhet. När individerna istället befann sig i aktivt rus ökade graden av aggression i ”alkohol-gruppen” medan den minskade i ”cannabisgruppen”. Alkoholrus verkade stimulera graden av aggression medan cannabis minskade den bland individer som frekvent använder dessa substanser.

(Källa: http://link.springer.com/article/10.1007/s00213-016-4371-1)

Cannabismissbruk kombinerat med trauma i barndomen ökar risken för psykos

Sambanden mellan psykos och cannabisbruk är ett ofta omtvistat tema. Forskningen verkar indikera att särskilt sårbara individer löper en ökad risk att utveckla psykossjukdom på grund av cannabismissbruk. Vilka bakgrundsfaktorer kan då göra en individ särskilt sårbar?

I en en färsk brittisk studie undersöktes cirka 230 individer som nyligen ”insjuknat” i psykos för första gången. 214 motsvarande individer utan kontakt med psykiatrin fungerande som kontrollgrupp. Samtliga individer kartlades för cannabisbruk och för förekomsten av fysiska/sexuella övergrepp under barndomen.

I resultaten finner man varken cannabismissbruk eller övergrepp under barndomen i sig självt kunnde länkas till utvecklandet av psykos när man samtidigt kontrollerat för andra variabler. Just kombinationen av cannabismissbruk över tid och förekomst av tidigare trauma ökade dock risken för psykos med x3. Man fann även att användandet av högpotent cannabis över tid (dagligen) ökade risken för psykos, delvis oberoende av om det förekom tidigare trauma.

(Källa: Interaction between cannabis consumption and childhood abuse in psychotic disorders: preliminary findings on the role of different patterns of cannabis use, Sideli et al., 2015)

KBT effektivt vid cannabisberoende

Cannabis är idag den mest frekvent användna illegala drogen världen över. Frekvent bruk av cannabis har visat samband med försämrad psykisk och fysisk hälsa. I en brittisk review-artikel från i år uppsummeras resultaten ur 33 randomiserade kontrollerade prövningar (RCT:er) där man utvärderat psykologiska och psykolosociala behandlingsinsatser för cannabisberoende. Man finner att de behandlingar som baserat sig på KBT visat starkast effekt (minskat bruk och färre beroendesymptom), följt av motiverande intervju (MI), jämfört med bl.a. individer som stått på väntelista för behandling. MI kunde dock visa sig effektivt efter endast 1-2 sessioner, medan KBT-behandlingen löpte över längre tid (4-14 sessioner).

(Källa: Psychological and psychosocial interventions for cannabis cessation in adults: a systematic review short report, Copper et al., 2015)

 

Potensen i cannabis – tydligt samband med grad av beroende

I en brittisk studie publicerad i år undersöker man det eventuella sambandet mellan potensen i cannabis (THC-halt) med svårighetsgraden i ett eventuell cannabisberoende. Författarna har en misstanke om att tillgängligheten av högpotent cannabis i England ökat under de senaste åren, något som troligen också stämmer överens med svenska förhållanden.

I resultaten finner man mycket riktigt ett positivt (stigande) samband mellan bruk av högpotent cannabis och svårare beroende. Detta samband var som starkast bland de yngsta deltagarna i studien. Att använda lågpotent cannabis visade inte något samband med beroende. Högpotent cannabis visade sig också vara relaterat till minnesproblem och paranoiditet.

Kanske bör vi se på cannabis ungefär på samma sätt som på alkohol, i avseende av potens. Att konsumera starksprit regelbundet innebär givetvis ett större ”riskbruk” än att använda folköl i ett liknande mönster. Problem kan uppstå när individer tror sig konsumera ”folköl”, men i själva verket använder ”starksprit”, särskilt individer i ung ålder.

(Källa: Examining the profile of high-potency cannabis and its association with severity of cannabis dependence, Freeman & Winstock, 2015)

Hur skadligt är cannabis? – två motstridiga rapporter från APA

I en färsk rapport från APA (american psychological association) refereras till aktuell forskning kring de eventuella skadeverkningarna av cannabis. I studien deltog 408 ungdomar (killar) som följdes upp under 12-årsperiod (avslutades då deltagarna var 36 år vid 2009/10). Resultaten var baserade på enkäter med fokus på hälsa, missbruk och social situation. Man finner att ”kroniskt cannabisbruk” (med en peak med bruk 200 dagar/år) inte kunde relateras til senare fysisk eller mental ohälsa, psykos eller astma. Inte heller fann man någon koppling mellan marijuanabruk och cancer, allergi, huvudvärk, högt blodtryck, ångest eller depression. Forskningen kontrollerade för andra faktorer som cigarettrökning, annat drogbruk eller grad av hälsoförsäkring hos deltagaren. Forskarna medger att de förvånades över resultaten som går stick i stäv med en stor del annan forskning. En svaghet i studien är att den baseras på enkäter och ej heller kontrollerat för halten THC som använts.

En annan APA-rapport från augusti 2014 visar på helt andra risker med långvarigt cannabisbruk. Här slås fast att regelbundet cannabisbruk (minst en gång i veckan) kan medföra neurokognitiva skador (kognitiv svikt, försämrad uppmärksamhet, minnesproblem och försämrad IK med i snitt 6 skalpoäng). Särskilt ungdomar bedöms som sårbara för dessa effekter, vilka belagts med bl.a. hjärnavbildningstekniker. Vidare konstaterar man att marijuanabruket bland unga ökat i USA (nästa tredubblats sedan -93), vilket man sätter i samband med legalisering av marijuana och medicinsk marijuana i vissa delstater. Forskarna påpekar också att halten THC i cannabis ökat genom åren och att detta också medför en svaghet i vissa forskningsresultat som ej kontrollerat för detta.

(Källa: http://www.apa.org/news/press/releases/2015/08/marijuana-use.aspx; http://www.apa.org/news/press/releases/2014/08/regular-marijuana.aspx)

Risker med vidare legalisering av medicinsk marijuana

En aktuell ”drogpolitisk” debatt handlar om behovet för en vidare legalisering av medicinsk marijuana. Intrycken kommer som tidigare nämnts från USA där legalisering av medicinsk marijuana skett i runt hälften av alla delstater samt att fyra delstater helt legaliserat bruk av marijuana. Kritiker menar att legaliseringen inte minst beror på kommersiella intressen från den växande marijuanaindustrin som idag omsätter cirka tre miljarder dollar per år.

Medicinsk marijuana kan vara indicerat hos smärtpatienter, eller vid illamående, aptitlösthet eller spasticitet. Läkemedel innehållande cannabinoider finns redan i Sverige (Sativex) och förskrivs vid multipel skleros, och intas som en munspray.

Vilka risker finns med en vidare legalisering av medicinskt bruk av marijuana? Här tyder data på att missbruket bland ungdomar riskerar att öka, något man sett i delstaten Colorado. Även om det råder 18-årsgräns för att använda marijuana har en stor andel av yngre tonåringar angivit att de använt någon annans medicinska marijuana. Det beskrivs även som lätt att få medicinsk marijuana utskrivet via läkare. Inom sjukvården i samma delstat har man noterat en ökande trend vad gäller individer som söker sig till akutmottagningar eller psykiatrin på grund av marijuanarelaterade orsaker. Vidare har man inte sett någon minskning av alkoholkonsumtionen i delstaten, sedan legaliseringen, snarare en ökning.

(Källa: http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/07/03/manga-faror-med-medicinsk-marijuana/)