Vad är Clostebol (Trofodermin)?

Clostebol är en syntetisk anabol androgen steroid som funnits på marknaden under flera decennier. Redan under 70- och 80-talet användes Clostebol i det forna DDR. Preparatet är dopingklassat.

Clostebol kan komma i olika beredningar, t.ex. som läppsalva, som injektion, för peroralt eller nasalt bruk (som nässpray). Beredningar i form av nässpray eller salvor medför att substansen inte får särkskilt långvarig effekt, vilket för vissa idrottare kan vara önskvärt med tanke på eventuella dopingtester. En annan ”fördel” med Clostebol är att testosteronet ej omvandlas till östrogen, vilket således betyder att ”biverkningar” som t.ex. gynekomasti (så kallade ”bitch tits”) ej uppstår. Just denna egenskap hos Clostebol innebär emellertid också en minskad anabol effekt, jämfört med annan AAS. Clostebol anses som en relativt mild form av AAS och har på senare år ersatts av mer potenta beredningar.

Clostebol kan förekomma i läppsalvor som säljs receptfritt i vissa länder, t.ex. Italien.

(Källa: http://www.ironmagazine.com/2016/clostebol-explained/)

Annonser

Vad är stanozolol (Winstrol)?

Stanozolol är en anabol androgen steroid som används som medicinsk behandling vid så kallade angioödem alternativt som dopingpreparat bland kroppsbyggare eller atleter. En välkänd atlet som använt sig av stanozolol är sprintern Ben Johnson.

Stanozolol intas oralt vilket gör att det ofta föredras framför annan AAS. Enligt en studie används stanozolol i hela 60% av de fall (enskilt eller i kombination med andra preparat) där syntetiskt testosteron används i dopningssyfte. En ”normaldos” stanozolol vid angioödem brukar beräknas till från 0,5 till 2 mg. Bland kroppsbyggare och atleter ligger doserna istället ofta på mellan 50 och 100 mg.

I en fallstudie från 2014 varnar man för att stanozolol riskerar att medföra störd elektrolytbalans i form av hypokalemi, d.v.s. ett tillstånd där blodet innehåller onormal låga kaliumjoner, något som i sin tur kan leda till bl.a. hjärtflimmer. Man påtalar också en ökad risk för alkalos, d.v.s. stört pH-värde i blodet. Detta är endast en fallstudie och fynden behöver styrkas genom fler analyser på gruppnivå. För mer om generella biverkningar vid AAS-användande: se denna länk: https://mpsykologi.wordpress.com/category/anabola-androgena-steroider-aas/

(Källa: Severe alkalosis and hypokalemia with stanozolol misuse, Maini et al., 2014)

Anabola androgena steroider – forskningsläget idag

I en artikel i Läkartidningen från september i fjol uppsummeras forskningsläget kring AAS – anabola androgena sterodier. Några intressanta poänger:

– Det finns belägg för att missbruket av AAS ökar i samhället (enligt tullens beslag, enkätundersökningar, polisingripandet o.s.v.).

– AAS är ett samlingsnamn för syntetiska derivat av testosteron där man eftersträvar en stark anabol (uppbyggande) och mindre stark androgen (”förmanligande”) effekt.

– En och samma dos testosteron kan ge upphov till olika koncentrationsökningar av testosteron i blodet, beroende på genetisk variation hos individen.

– Fysiska biverkningar: hämmad egenproduktion av testosteron och minskad spermiebilding. Risk för infertilitet. Ökad risk för kardiovasklulär sjukdom. Funktionella och skadliga förändringar av hjärtat. Leverskador. Bildande av kvinnliga bröst (p.g.a. testosteronet omformas till östrogen i bröstkörtlarna). Acne, hudinfektioner. Ökad generell kroppsbehåring men ökad skallighet. Hos kvinnor: röstfördjupning och klitorishypertrofi (förstoring), utebliven mens. Under graviditet – virilisering av flickfoster.

– Psykiska biverkningar: i tre faser 1) ”hypomani”: ökat självförtroende, känsla av att vara stark/oslagbar, minskad trötthet, minskat sömnbehov, ökad energi och sexlust. Ökad irritabilitet och ilska. 2) Kontrollförlust, svårigheter känna gränser, humörssvängningar, aggressivitet. 3) vid upphört användande – nedstämdhet, oro, energilöshet, nedsatt självförtroende, impotens. Detta är delvis relaterat till att individen själv noterar minskad muskelmassa.

– Vanligt förekommande är en psykologisk fixering vid den egna kroppen. Detta medför en förändrad självbild där kroppen upplevs som liten och spenslig (dysmorfofobi, megarexi alt ”adoniskomplex”).

– Användande av AAS är per idag inte klassificerat som ett beroende. Istället används psykiatriska diagnoser, t.ex. F55.9 – missbruk av icke-beroendeframkallande substanser.

(Källa: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2013/09/Steroider-ar-ett-vaxande-problem-pa-gymmen/)

Orsakar anabola androgena steroider (AAS) ett ”eget” beroende?

I en intressant artikel i Läkartidningen (september, -13) diskuteras huruvida användande av AAS kan leda till beroende. Nedan kommer några poänger i punktform:

– Cirka hälften av alla AAS-användare använder även centralstimulerande droger. Över 80% av alla AAS-användare har använt eller använder cannabis och över 25% har någon gång använt opioder eller opiater.

– Anabola steroider påverkar hjärnans belöningssystem via signalsubstanser som dopamin, GABA och glutamat. Nivån i hur AAS påverkar belöningssystemet står dock inte i paritet med centralstimulerande drogers inverkan. I stället kan det handla om en psykologisk verkan av att ökad muskelmassa medför belöningsskänsla. Tillväxthormons påverkan på nervcellstillväxten skulle också kunna förklara en känsla av välbefinnande.

– AAS verkar känsliggöra hjärnan för andra drogers påverkan, t.ex. opiater, centralstimulerande och alkohol. Det är inte helt klarlagt huruvida AAS kan leda till ett beroende för egen del.

– Omfattningen av olika AAS-preparat samt den utbredda förekomsten av annat drogbruk gör det svårt att dra säkra slutsatser av AAS-användandet. Det är oklart om AAS-användande kan fungera som en ”inkörsport” till andra droger, eller om det omvända gäller.

– Många individer som använder AAS tar centralstimulerande för att orka med tunga träningspass, bensodiazepiner för sömnen och smärtstillande för eventuella skador.

– Enligt amerikanska data har 10% av alla heroinberoende individer påbörjat sitt missbruk via AAS.

– I studier på gnagare har man kunnat relatera AAS-användande till vissa specfika beteenden som ökad aggressivitet och ”dominant” beteende. Dessa djur visar även på minskade reaktioner av rädsla och ångest.

(Källa: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2013/09/Fortfarande-oklart-om-steroider-framkallar-eget-beroende/)

Effekter på kropp och psyke vid regelbundet bruk av AAS (anabola androgena steroider)

I en studie från -94 undersöktes kroppslig och psykisk status hos 88 atleter som regelbundet använde AAS. Dessa jämfördes med en kontrollgrupp bestående av 68 atleter som aldrig dopat sig. Vid kartläggningen psykiska symptom använde man sig av DSM-III.

Resultatsmässigt såg man tydliga skillnader mellan de båda grupperna. I AAS-gruppen utvecklades kroppsliga biverkningar som förstorade bröst, minskad testikelstorlek och högre kolestrolvärden. När det gällde psykiska symptom såg man att hela 23% i gruppen utvecklade affektiva syndrom som mani, hypomani eller depression. Studien kontrollerade för bruk av andra droger eller alkohol och visade på en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna.

I en nyare studie från 2008 gjordes ytterligare undersökningar på kroppsliga och psykiska biverkningar vid AAS-användande. Man fann att skador på hjärt- och kärlssystemet uppstod, t.ex. åderförkalkning. När det gällde psykiska symptom såg man att ett ”psykiskt” beroende ofta utvecklades till AAS, samt, som tidigare, förändringar i sinnesstämning. Dessutom konkluderade man att risken ökade för användande av andra droger.

(Källa: Psychiatric and medical effects of AAS use, Pope, Katz, Archives of general psychiatry, 1994; Long-term psychiatric and medical consequences of AAS abuse: a looming public health concern, Kanayama, Hudson, Pope, Drug and alcohol dependence, 2008)

Anabola androgena steroider (AAS) forts

Ytterligare några spridda forskningsresutlat kopplat till missbruk av AAS:

– Individer som använder AAS använder också andra droger i högre utsträckning än icke-användare (hasch, alkohol och tobak)

– Bland gruppen som använder AAS finns en högre förekomst av antisociala handlingar (kriminalitet) än hos icke-användare.

För övrigt så kalssificeras per idag missbruk av AAS i ett annat parti i diagnosmanualen ICD-10 än övriga droger/alkohol (diagnoskod F55.5). Detta då man inte kan se samma utveckling av abstinenser och tolerans (biologiskt beroende) som vid andra substanser.

(Källa: Barland och Tangen, Kroppspresentation och andra prestationer, 2009; Haug, Mörland och Olaisen, AAS och våld, 2004)

Biverkningar vid bruk av anabola androgena steroider (AAS)

Det har med åren visats på fysiska och psykiska biverkningar som kan uppstå vid missbruk av anabola steroider. Man talar om

– hormonella störningar, minskad egenproduktion av testosteron

– atrofi av testiklar, risk för sterilitet

– växt av kvinnliga bröst på grund av omvandling av AAS till östrogen

– ökad mängd röda blodkroppar vilket kan leda till propp och hjärtinfark

– övriga hjärt-kärlproblem (som kan göra sig tydliga långt efter avslutat bruk)

– kraftig belastning på njurar

– reducerad elasticitet i aorta

– finnar, bristningar i huden, håravfall

När det gäller psykiska biverkningar är bilden inte lika tydlig. Detta beror på att det varit svårt att identifiera en direkt koppling mellan AAS och psykiska biverkningar. Man misstänker emellertid

– ökad aggression, mani, psykos, paranoia, glömska, förändrad könsdrift, sömnstörning

– utsättningssymptom som trötthet, nedsatt könsdrift.

(Källa: http://www.psykologtidsskriftet.no/index.php?seks_id=413823&a=3, http://dopingjouren.se/sv/om-dopning/anabola-androgena-steroider-aas/biverkningar/fysiska/)