Styrkan i den terapeutiska alliansen predicerar graden av alkoholmissbruk mellan sessioner

Styrkan i den terapeutiska alliansen är som bekant en av de viktigaste faktorerna relaterat till effekten av psykologisk behandling. I en amerikansk studie från 2016 undersöker man hur den terapeutiska alliansen (så som patienten uppfattar den) relaterar till graden av alkoholmissbruk (antal ”drinking days”) mellan sessioner. Antal deltagare i studien var 63 och dessa erhöll 12 veckors KBT för alkoholberoende. Som en del av terapin skattade deltagarna styrkan i den terapeutiska alliansen efter varje session. I resultaten finner man att starkare allians kunde predicera (förutse) lägre grad av alkoholmissbruk mellan sessioner, även då man kontrollerat för hur alkoholmissbruket sett ut tidigare i behandlingen. Sambandet var emellertid inte lika starkt när det gäller individer som redan före behandlingen drastiskt dragit ner på alkoholkonsumtionen.

Vissa terapeuter klarar ständigt att etablera starka alliansen med sina patienter, medan de flesta av oss ligger på ett genomsnitt, och några också ständigt svagare – oberoende av metod. Vad kan vi lära av de terapeuter som lyckas bäst? Kanske bör psykoterapiforskningen mer styras mot hur terapeuten – snarare än metoden – kan ”evidensbaseras”?

(Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27548032)

Annonser

Alkohol, kalorier och hunger

Alkohol innehåller förhållandevis stora mängder kalorier (t.ex. strax under 200 kcal i 40 cl starköl, cirka 100 kcal i ett glas vin, 150 kcal i en 4 cl gin och tonic). Trots detta blir många mer hungriga i samband med alkoholkonsumtion. Vad beror detta på? I studier på möss finner man att möss som injicerats med alkohol får en betydligt ökad aptit. Orsaken handlar delvis om en aktivering av så kallade AgRP neuron i hypotalamus (del i hjärnan som styr basala biologiska rytmer), som i sin tur ger ökad aptit. Andra faktorer som spelar in är minskad impulskontroll på grund av alkoholens dämpande egenskaper (aktivering av signalsubstansen GABA) på system i hjärnans främre delar som ”ansvarar för” beteendestyrning.

(Källa: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-blir-du-hungrig-av-alkohol)

Alkohol och cancer – samband också vid låg eller måttlig konsumtion

Professor Sven Andreasson (KI) och dr Frida Dangardt (GU) presenterade färska forskningsfynd på temat alkohol och cancer på DN debatt i förra veckan. Här kommer en kort uppsummering av några viktiga poänger:

  • Dödsfall på grund av cancer utlöst av alkoholkonsumtion har ökat med 7,3% på 15 år.
  • 30% av dessa dödsfall orsakas av låg eller måttlig konsumtion – således finns ingen ”riskfri” konsumtion. Ju högre alkoholkonsumtion desto högre risk för att utveckla cancer.
  • Mellan 800-1000 svenskar dör varje år på grund av alkoholrelaterad cancer.
  • Mer än 10% av alla dödsfall i bröstcancer orsakas av alkohol (för män är tjock/ändtarmscancer och prostatacancer vanligast).
  • När alkohol bryts ner i magsäcken bildas den giftiga ”biprodukten” acetaldehyd vilket kan bidra till mutationer i DNA. Andra mekanismer kan handla om att alkohol befrämjar tillväxten av redan existerande tumörer. Också leverns förmåga att hantera ”toxiska” ämnen i kroppen försämras på grund av alkoholbruk.
  • För att förebygga cancer bör man helst avstå helt från alkohol.

(Källa: http://www.dn.se/debatt/1-000-svenskar-dor-varje-ar-i-cancer-orsakad-av-alkohol/)

Svag evidens för preparatet Selincro (nalmefen)

Selincro (nalmefen) är ett relativt nylanserat preparat mot alkoholsug. Efter några år på marknaden har nu en genomgång av tidigare randomiserade kontrollerade prövningar (RCT:er) kunnat visa att preparatet får en liten/modest effekt på alkoholberoende när man kontrollerad för olika former av ”bias”. Trots bristen på vetenskapligt stöd har preparatet lanserats på bred front i många västländer. Du kan läsa mer om preparatet här: https://mpsykologi.wordpress.com/2013/11/29/vad-ar-selincro/

(Källa: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/add.13438/pdf; https://www.sciencedaily.com/releases/2015/12/151222163300.htm)

Total avhållsamhet eller kontrollerat bruk – om målsättningar vid alkoholmissbruk

Under en 12 -månaders period återfaller cirka 65-70% av individer med alkoholproblem efter avslutad behandling. I en svensk studie publicerad i våras undersöker man sambandet mellan målsättning vid behandling av alkoholmissbruk (total avhållsamhet eller kontrollerat bruk) kopplat till behandlingseffekt. Man undersöker även vilken inverkan graden av överensstämmelse runt målsättning kan ha på individen, utifrån den behandling patienten mottar (d.v.s. om individen har en annan målsättning än vad som är utgångspunkten för behandlingen). 201 individer deltog i studien och delades upp två grupper där den ena gruppen hade en målsättning om total avhållsamhet från- och den andra ett kontrollerat alkoholbruk. Deltagarna följdes upp under 2,5 års tid. I resultaten finner man ingen signifikant koppling mellan grad av likhet i målsättning mellan individen/behandlingsupplägget och behandlingseffekt. Däremot finner man en signifikant bättre behandlingseffekt bland de individer som själva och i sitt behandlingsupplägg strävat efter total avhållsamhet från alkohol, än för individer som strävat efter ett kontrollerat bruk.

(Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26972058)

Aggressivitet under cannabis- och alkoholrus

I en färsk nederländsk studie publicerad i tidskriften Psychopharmacology jämförs graden av upplevd aggressivitet vid alkohol- kontra cannabisrus. I studien deltog individer kunde klassificeras som alkohol eller cannabisberoende (cirka 21-50 enheter alkohol i veckan bland männen och minst tre intag av cannabis per vecka). Totalt deltog 61 individer, varav 1/3 fungerade som rusfri kontrollgrupp. Deltagarna provocerades för aggression med psykologiska test som designats för just detta (här är ett exempel: https://www.youtube.com/watch?v=DsH3jK28qow). I resultaten finner man att samtliga tre grupper responderade med ökad aggression, vid nykterhet. När individerna istället befann sig i aktivt rus ökade graden av aggression i ”alkohol-gruppen” medan den minskade i ”cannabisgruppen”. Alkoholrus verkade stimulera graden av aggression medan cannabis minskade den bland individer som frekvent använder dessa substanser.

(Källa: http://link.springer.com/article/10.1007/s00213-016-4371-1)

Alkohol och hormoner

Hormoner har en viktig funktion i att finstämt påverka, kontrollera och koordinera kroppens vävnader och organ. Här kommer en kort översikt över några vanliga effekter av alkoholkonsumtion på hormonsystemet. Alkoholkonsumtion kan på både kort och lång sikt (vid kroniskt bruk) störa vissa endokrinologiska funktioner, t.ex.

  • minskad blodsockerhalt på grund av ökad utsöndring av insulin.
  • på sikt reducerad känslighet för insulin, vid kroniskt alkoholbruk.
  • ökad utsöndring av glukagon vilket på sikt ökar blodsockerhalten vid kroniskt alkoholbruk.
  • minskad egenproduktion av testosteron och ökad förekomst av östrogen vilket hos män vilket kan medföra minskad fertilitet, minskad muskeltillväxt och utveckling av kvinnlig bröstvävnad (gynekomasti).
  • hos kvinnor kan den störda balansen av könshormon bidra till utebliven menstruation, utebliven ägglossning, tidigare menopaus och ökad risk för spontanabort.
  • störd funktion av hormon relaterat till metabolism av kalcium, vilket i sin tur kan medföra benskörhet.
  • ökad förekomst av stresshormon (kortisol) vilket kan medföra ökat blodtryck, störd matsmältning, infertilitet, utebliven muskeltillväxt, bukfetma bl.a.

Det är intressant att spekulera kring vilka beteendemässiga effekter den störda hormonbalansen kan medföra, t.ex. vad gäller ökad risk för depression och ångest.

(Källa: https://www.verywell.com/alcohol-and-hormones-66570)