PTSD, C-PTSD, anknytningsteori och psykoterapi

Hur kan anknytningsteori ”assistera” psykoterapi vid posttraumatiskt stressyndrom? Du kan läsa mer om grundläggande anknytningsteori här: https://mpsykologi.wordpress.com/2014/02/26/om-anknytningen-mellan-modrar-med-missbruksproblemtik-och-deras-barn-i/

En grundtanke inom anknytningsteori är att det är den dyadiska (dyad = ”tvåsamhet”) kontakten mellan förälder och barn lägger grunden för förmågan till affektreglering, d.v.s. möjligheten att styra känslor. Här kan det handla om reglering av både ångest och rädsla men också positiv affekt, som kärlek och bekräftelse. När ett litet barn vaknar upp om natten på grund av en mardröm, börjar det skrika högre och högre tills att föräldern kommer inspringandes – själv med en känsla av anspänning i kroppen – men i lägre grad. Förälderns lugna röst och varma beröring lugnar barnet, som kan sluta gråta, samtidigt som pulsen går ned, stresshormon slutar utsöndras, och både förälder och barn kan falla till ro. Här lugnas alltså dyaden förälder-barn ned ömsesidigt och till sist kan barnet somna igen. Dyaden går över tid styrkt ur den här typen av upplevelser, d.v.s. ur erfarenheter av att hantera och mästra negativ affekt (samt i andra situationer – positiv affekt).

Individer med komplex PTSD upplever ofta svårigheter att knyta an i nära relationer, t.ex. på grund av rädslan för avvisning, skam eller upplevelser av att tidigare inte ha blivit bemötta med förståelse. Här är terapeutens uppgift att försöka skapa just en dyad, d.v.s. en anknytning, och motverka att patienten i ensamhet lider sig igenom eller fortsätter skärma av sig från sina traumatiska upplevelser/eller stimuli som påminner om dem. Dessa individer har inte sällan blivit bemötta med förakt, avvisning och/eller otillgänglighet i situationer där de upplevt behov för stöd och anknytning. I vissa fall är det just föräldern som utövat handlingar som lett till trauma hos barnet, t.ex. fysiskt våld. Här uppstår en komplicerad och svårbearbetad upplevelse hos barnet där föräldern både ses på som en anktnytningsperson men samtidigt är skrämmande för barnet. När barn har upplevt ett sådant mönster uppstår vad som kategoriseras som en desorganiserad anknytning.

En välfungerande anknytning tillåter barnet att utforska världen, med en vetskap om att hen när som helst kan ta sig tillbaka till den ”trygga basen” för att ”tanka på” mer närhet. I psykoterapi vid PTSD är det terapeutens uppgift att skapa en trygg atmosfär som sedan tillåter patienten att utforska sina tidigare traumatiska minnen. Det är inte nödvändigtvis viktigast att bearbeta specifika detaljer ur dessa minnen. Snarare är det processen av att nå en position av trygg och valfrihet att göra det vid behov, som blir viktig. För att nå en sådan position behöver terapeuten både leda terapin (sätta ramar och vara ”stronger and wiser”) men samtidigt vara följsam (sensitivt avläsa patientens känslolägen). Terapeuten är också en rollmodell som kan hjälpa pateinten att ”modellera” empati, bekräftelse, affektregulering, emotionellt engagemang och ”villighet”.

Komplex PTSD kan medföra symptom på hyperarousal eller hypoton arousal, d.v.s. ångest och anspändhet kontra ”bedövning”, paralys, ”avdomning”. När patienten och terapeuten knutit an i en dyad kan ett så kallat ”core state” istället etableras, d.v.s. en känsla av trygghet, klarhet (”clarity”), öppenhet, flexibilitet, ”i flow” och (själv)medkänsla. När patienten når detta tillstånd upplevs det ofta som om att ”detta är jag – mig – som jag är i grund och botten”, d.v.s. något som individen förlorat på vägen eller aldrig tidigare upplevt. Psykoterapiforskaren Peter Fonagy beskriver detta ”state” som mentalisering (läs mer här: https://mpsykologi.wordpress.com/2013/10/14/mentalisering-alexitymi-och-drogmissbruk/).

(Källa: http://psycnet.apa.org/record/2008-13167-007)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s