Om så kallat sockerberoende

Ibland kan man läsa dramatiska beskrivningar om socker i media (exvs. http://www.mabra.com/farval-sotsug-12-steg-till-avgiftning/). Socker likställs inte sällan med tunga droger som kokain och heroin. Bakom argumentationen finns ett generiskt resonemang om att sockerintag föranleder dopaminerg aktivering i hjärnan. Det stämmer förvisso att både alkohol/droger och socker leder till dopaminpåslag, men det gör alla aktiviteter som är lustbetonade, i olika hög grad. Här finns en felaktig logik i resonemanget och för att förklara detta kan man tänka på symptomet feber. Feber kan vara ett symptom på många olika tillstånd, t.ex. allvarliga tillstånd som mjältbrand, men bara för att symptomet finns där kan vi inte automatiskt dra slutsatsen att mjältbrand föreligger.

Det är kontroversiellt att beskriva sockerintag i termer av beroende då det fysiska beroende som uppstår vid intag av alkohol/droger över tid, inte uppstår på samma sätt vid sockerintag. Här handlar det om toleransökning och abstinenser. Diagnoskriterierna i DSM-V luckrats upp väldigt på området, varför detta tyvärr inte framkommer lika tydligt som i DSM-IV.

Ur ett perspektiv är vi alla är förprogrammerat ”naturligt beroende” av makronutrienter då vi ju utvecklar bristsjukdomar utan intag av dessa. I samhället finns en trend av att allt fler tillstånd patologiseras allt medan diagnosmanualerna ständigt växer.

(Källa: http://behavioralscientist.org/no-sugar-isnt-new-heroin/)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s