Psykoterapi som en relationell upplevelse

Som psykolog föreställer jag mig att de patienter jag möter är intresserade av förändring baserat på upplevelser i terapin, som i sin tur bidrar till att bryta rigida mönster. Jag tänker i mindre grad patienten behöver informeras, utbildas eller korrigeras i sina uppfattningar, även om detta ju naturligvis kan vara del av en psykoterapeutisk process.

Forskaren och psykologen Peter Fonagy (bl.a. en förgrundsgestalt inom mentaliseringsbaserad terapi, MBT) menar att psykoterapi är en ”mänsklig upplevelse”, d.v.s. något som i i grund och botten vilar på en individs möte med en annan, oavsett terapeutisk inriktning hos terapeuten. Fonagy menar att tillit är en grundläggande komponent som byggs upp under terapin. Tilliten är också det som också stimulerar till social nyinlärning hos patienten. Hos individer med personlighetsstörning, som frekvent förekommer inom missbruksvården, kan det ofta finnas en kronisk brist på tillit i nära relationer, varför de ofta är svåra att nå för behandlaren. Kommunikation är det som driver processen inom psykoterapi, och det som efter hand kan bygga upp tilliten över tid. Tillit i detta sammanhanget handlar om att våga visa sårbarhet, ”sänka guarden” och ”tro på” att det den andre förmedlar är sant och relevant. Trygg anknytning innebär här att individen kan klara att lära av andra i en allt mer komplex samtid präglad av ständig förändring.

Om patienten fäster tillit till att det som terapeuten säger är sant och viktig för individen kan detta också innebära att hen öppnar sig allt mer inom terapin. I kommunikationen från terapeutens sida blir det därför viktig i att signalera att patientens ”särart” uppfattas, speglas och respekteras – d.v.s. att patienten ”blir mentaliserad” som en separat, ”egen” individ. Att bygga upp en allt starkare tillit i terapin kan betyda att kommunikationen från pateinten förändras, där hen lättare kan öppna sig på ett balanserat sätt, via att både lyssna och tala. Terapeuten behöver också vara trygg (”stronger and wiser”) och väl ”inkörd” in just sin terapeutiska metod för att sedan kunna använda denna ”teoretiska trygghet” för att bygga en tillitsfull stämning. Terapeutens specifika teori fungerar också som något som styr patientens uppmärksamhet och här uppstår en kommunikationskanal.

När patienten mot slutet av en vällyckad terapi klarar hen, tack vare en starkare så kallad epistemisk tillit, att vara mer öppen mot omvärlden. Individen kan då klara att relatera till andra på ett mer ”mentaliserande” sätt, vilket i sin tur medför ytterligare effekt av terapin bortom terapirummet.

Fonagy är till sist kritisk till dagens psykiatriska diagnostik där kopplingen mellan diagnostisk kategori och individanpassad behandling sällan är tydlig. Fonagy menar att psykologisk behandling behöver skräddarsys mer efter individens unika symptombild.

(Källa: http://psykologtidsskriftet.no/index.php?seks_id=493084&a=2)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s