Om sekundär traumatisering

Jag har tidigare skrivit en del om risken för utbrändhet bland behandlare inom missbruk- och beroendevården. Du kan läsa mer på temat här: https://mpsykologi.wordpress.com/2014/08/26/tecken-pa-burnout-hos-psykoterapeuten/; och här: https://mpsykologi.wordpress.com/2015/08/19/mer-om-risken-for-utbrandhet-hos-terapeuten-2/

Terapeuter och andra behandlare är ofta måna om sina klienter/patienter och prövar att uppmuntra självomhändertagande beteenden. Att överföra dessa råd till det egna livet är ofta inte lika självklart. Om bristen på självomhändertagande blir allt för omfattande riskerar det att medföra utbrändhet, d.v.s. att misslyckas, slitas ut eller utmattas på grund av höga krav på energi, styrka och resurser. Jag tänkte här nyansera resonemanget genom att beskriva ännu en kritisk faktor som kan leda till utbrändhet bland terapeuter – nämligen så kallad sekundär traumatisering. Sekundär traumatisering kan uppstå hos behandlare som ofta kommer i kontakt med traumatiserade individer i sitt dagliga arbete.

Både utbrändhet och sekundär traumatisering kan leda till depression, sömnstörningar, mindre socialt engagemang och sämre fysisk hälsa. Sekundär traumatisering kan definieras som en stressreaktion som uppstår på grund av att empatiskt leva sig in i en annan persons traumatiska upplevelser. Tecken på sekundär traumatisering kan vara

  • ofrivilliga ”återupplevelser” i form av minnen eller drömmar
  • undvikande av tankar, känslor eller situationer som påminner om den traumatiska upplevelsen
  • kroppslig ”alarmaberedskap”, d.v.s. en kroppslig anspänning som medför t.ex. sömnstörning, koncentrationssvårigheter, hypervigilans, lättskrämdhet.

Om dessa reaktioner pågår under längre än en månads tid  är detta ett tecken på att individen behöver hjälp, stöd eller behandling för att komma vidare. För att minimiera risken för att utveckla denna form av stress är det viktigt med:

  • handledning
  • psykosocialt stöd i privatlivet
  • använda sig av ”debriefing” med en kollega efter särskilt krävande samtal
  • se över klientlistan och begränsa antalet klienter med PTSD.
  • fokusera på styrkorna/resurser hos klienten.
  • utveckla kreativa och /eller sociala intressen
  • få tillräckligt med vila och avkoppling.

(Källa: http://eric.ed.gov/?id=EJ617576)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s