Vad tyder på en god respektive bristande mentaliseringsförmåga?

Som nämnts många gånger på bloggen finns en nära koppling mellan förmåga till mentalisering och psykisk hälsa. En god förmåga till mentalisering medför förståelse inför eget och andras ”psykiska liv” och ger en kontinuitet /stabilitet när det gäller självbild. Vad kan vara tecken för en god förmåga till mentalisering? Här kommer några exempel:

  • sensitivitet för eget och andras känsloliv
  • intresse och nyfikenhet inför andras perspektiv
  • förståelse inför egna och andras intentioner
  • förmågan att på förhand kunna räkna ut utfallet av egna handlingar, när det gäller psykosociala konsekvenser
  • att kunna avläsa graden av intresse hos andra under kommunikation
  • att förstå lögn, ironi och i vissa fall humor
  • förståelse inför hur missförstånd kan uppstå
  • intresse för lek och fantasi
  • en så kallad intentionell, icke-vetande hållning – d.v.s. en utforskande, intresserad, frågande, tolerant, osäker och ”öppen” inställning till nära relationer
  • sund ”prestigelöshet” när det gäller egna misstag

Vad kan då indikera en bristande mentaliseringsförmåga?

  • ytliga beskrivningar av eget och andras inre liv
  • ”tvärsäkerhet” när det gäller antaganden om eget och andras känslo- och tankeliv
  • oförmåga att se eget och andras perspektiv samtidigt
  • oförmåga att reflektera runt negativ affekt tillsammans med andra
  • psykisk ekvivalens, d.v.s. en slags sammanblandning av den inre och yttre ”verkligheten”. T.ex. kan detta leda till resonemang som ”eftersom jag tycker jag ser ful ut – så är jag ful”. Du kan läsa mer om psykisk ekvivalens i tidigare blogginlägg.
  • så kallad ”pseudomentalisering”, d.v.s. diskussion kring tankar och känslor men utan personlig mening (andra kan ofta reagera på detta med uttråkan).
  • olika former av emotionellt ”självförsörjande”, d.v.s. att individen blir mer upptagen av att dämpa olika inre negativa upplevelser – att hantera detta – snarare än att mentalisera.
  • tvära kast mellan ”förälskelse och hat”, där känslorna blir så starka att individen har svårt att se sig själv och relationen ”utifrån”, d.v.s. med distans.

(Källa: http://docplayer.se/4569149-Bjorn-philips-linkopings-universitet-beroendecentrum-stockholm-och-karolinska-institutet.html)

Annonser

One thought on “Vad tyder på en god respektive bristande mentaliseringsförmåga?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s