Anknytningsbeteende – vad är det?

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg på temat (otrygg) anknytning med kopplingar till personlighetsproblematik och missbruk, t.ex.

En förgrundsgestalt bakom teorin kring anknytning var forskaren John Bowlby som genom omfattande observationsstudier kunde formulera olika ”anknytningsstilar” mellan barn och mödrar, och vilka konsekvenser dessa för med sig. Centralt i Bowlbys begresppsvärld är också så kallade anknytningsbeteenden, d.v.s. beteenden som syftar till att på olika sätt upprätthålla anknytningen. Anknytningsbeteenden förekommer inte bara hos barn utan också hos vuxna, som något som reglerar närhet och avstånd mellan partners. Störningar i form av frånvarande anknytningsbeteende eller i överdriven form, kan vara tecken på att anknytningen är otrygg, ambivalent, undvikande eller desorganiserad.

Anknytningsbeteenden handlar om att:

  1. söka efter, läsa av och upprätthålla närheten till en beskyddande anknytningsperson. Här handlar det om att barnet på olika sätt försöker påkalla förälderns uppmärksamhet, t.ex. genom att gråta, ropa, klänga på, eller hålla sig intill anknytningspersonen.
  2. använda anknytningspersonen som en ”trygg bas” från vilken barnet kan röra sig ut i världen för att nyfiket upptäcka och utforska.
  3. använda anknytningspersonen som en ”trygg hamn” dit barnet kan söka sig vid fara. Här kan t.ex. mörker, höga ljud, okänd miljö eller separationer aktivera anknytningsbeteendet.

Anknytning handlar om att utifrån nära relationer utveckla en grundläggande  trygghet/tillit som en förutsättning för att kunna utforska omvärlden. Om barnet (eller den vuxna) känner sig otrygg eller förvirrad finns således mindre utrymme för kreativitet och lek.

(Källa: Mentalisering – att leka med verkligheten, Rydén & Wallroth, 2008)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s