Hur kan meditation och hypnos påverka automatiska tankar? (II)

Inlägget är en fortsättning på foregående bloggpost.

Mindfulness, meditation och hypnos kan användas för att antingen bromsa en kedja av automatiska tankar eller styra den i en annan riktning. För att bromsa en tankekedja söker man att få individen att bli mer närvarande i nuet, t.ex. genom att uppmärksamma sinnesintryck, obervera eller notera kroppsliga upplevelser. När detta görs inom ramen för hypnos har hjärnavbildningstekniker kunnat visa en reducerad aktivitet i de delar av hjärnan som aktiveras vid vardagligt ”automatiskt” tänkande, som grubblerier (ett så kallat ”default network” främst relaterat till mediala prefrontalkortex). Graden av minskad aktivitet i dessa regioner kunde relateras till deltagarna subjektiva uppfattning av avspänning. Samtidigt ökar aktiviteten i de delar av hjärnan som är involerade i tolkande av både inre och yttre sinnesintryck.

Som nämnts tidigare kan minfulness användas för att skapa en viss distans till både känslo- och tankelivet genom att individen lär sig att mer neutralt observera och notera känslor och tankar. På så vis utvecklas en förmåga till metakognition, d.v.s. att ”tänka om sitt tänkande”.

Individer som är vana vid mindfulness och meditation visar andra spännande korrelat när det gäller aktivitet i hjärnan. När dessa individer hanterar smärta syns en minskad aktivitet i de delar av hjärnan som processar själva värderingen av smärtupplevelsen, och ökad aktivitet i delar av hjärnan som mer direkt hanterar den sensoriska smärtupplevelsen. För övrigt har man i andra hjärnavbildningsstudier kunnat visa att förvätningar i hög grad kan påverka den totala upplevelsen av smärta, d.v.s. att en förväntan om skarpare smärta också skapar en starkare smärtupplevelse på ”neural” nivå.

Förväntningar är det man primärt arbetar med inom ramen för hypnos, i form av suggestioner. Suggestioner förekommer så pass ofta inom ramen för både medicinsk- och psykologisk behandling vi inte tänker på det. T.ex. vid insättningen av en antidepressiv medicin instrueras individen i vissa förväntningar om effekter, både beträffande biverkningar och minskad depressionsgrad. Suggestioner har den fördelen att individen själv inte aktivt behöver ”lära in” dem på egen hand, utan att förväntningen uppstår med viss automatik. Förväntningseffekter brukar man sortera in under facket placebo. Skillnaden mellan hypnos och placebo inom medicinsk eller psykologisk behandling blir emellertid att just förväntningar är det man uttryckligen arbetar med som ”redskap”.

(Källa: http://www.mathpubs.com/detail/1605.03553v1/Increasing-cognitive-emotional-flexibility-with-meditation-and-hypnosis-The-cognitive-neuroscience-o)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s