Narcissism och grandiositet – hur yttrar det sig?

Jag har tidigare skrivit om hur patologisk narcissism och annan personlighetsproblematik kan fungera som en trigger för alkohol- och drogproblem. Narcissism är ett växande problem i västvärlden vilket medför konsekvenser i form av t.ex. våld och annan psykisk ohälsa som utbrändhet eller depression. Jag går här vidare med ett inlägg som är något off-topic, nämligen med att försöka beskriva mer hur man utifrån vetenskapliga termer kan karaktärisera en personlighet som präglas av grandios narcissism. Som grund för dessa blogginlägg refererar jag till en essä ur det amerikanska magasinet The Atlantic där professor och klinisk psykolog Dan McAdams använder modern psykologisk forskning i en analys av presidentkandidaten Donald Trump.

Författaren tar en utgångspunkt i att alla människor på ett eller ett annat vis behöver lära sig spela ett socialt ”spel” – en slags social teater som behovs för att mästra vårdagens sociala utmaningar. Shakespeare menade att ”All the world’s a stage, And all the men and women merely players”, och visst ligger det väl något viktigt i detta. Vi tar oss an olika roller i vardagen och hur väl vi klarar av att ”spela” vår roll får konsekvenser för hur framgångsrika vi blir, t.ex. i arbetslivet. Just individer med en narcissistisk grundproblematik är särskilt upptagna med att vinna bekräftelse i detta sociala spel. Den grekiska myten om Narkissos berättar om hur en vacker ung man blev så förälskad i sin egen spegelbild att han till sist föll ner i den och drunknar. Här handlar det alltså om en djup fixering vid den egna självbilden – d.v.s. hur man uppfattas och speglas av andra. Drivkraften handlar om att bli sedd, omtyckt och beundrad för hur man framstår. Detta kan i förlängningen medföra en upplevelse av att vara ”berättigad” – t.ex. att anse sig berättigad till ett särskilt bemötande från andra. En annan konsekvens är ständiga självupptagna försök att få uppmärksamhet och erkännanden från andra. Ännu en viktig konsekvens blir frånvaro av mentalisering, d.v.s. analytiskt, empatiskt och inlevelsefullt ta andras perspektiv.

Psykoanalytikern Heinz Kohut menade att grandios narcissism bottnar i en tidig konflikt mellan barn och förälder. Alla barn växer upp en slags viss känsla av grandiositet, d.v.s. en känsla av att vara berättigad till vård, kärlek och omvårdnad. Om föräldrarna inte klarar att kärleksfullt härbärgera och bearbeta dessa känslor tillsammans med barnet, i mötet med den allt mer påträngande omvärlden, kan detta lämna narcissistiska, skamfulla ”sår”, t.ex. i form av en sårbar självkänsla. Drivkraften bakom narcissismen handlar enligt Kohut om ett försök till en kompensation, för känslor av litenhet, svaghet och otillräcklighet. Andra teoretiker menar att narcissism inte nödvändigtvis handlar om en brist på kärlek under uppväxten, utan snarare en överdriven stimulering av självkänslan hos barnet, mer på detta temat kan du läsa här: https://mpsykologi.wordpress.com/2015/03/18/vad-ar-och-hur-utvecklas-narcissism-en-farsk-hollandsk-studie-over-utveckling-av-narcissism-kontra-sjalvkansla-hos-barn/ Oavsett hur vi förstår bakgrunden till patologisk narcissism uppstår problem för dessa individer när det gäller nära relationer här och nu. Här kan det handlar om grundläggande svårigheter att visa sårbarhet och beroende.

Inom både affärsvärlden och bland chefer /individer i ledande positioner finns troligen en förhöjd förekomst av narcissism. Det verkar som individer runt dessa personer kan stå ut med dem så länge man når vissa resultat och mål i organisationen. Till extrema exempel på detta kan räknas Donald Trump eller Steve Jobs, båda individer som blivit ökända för sitt hårdföra sätt men också förmåga att leverera resultat. Trump berättar att han tidigt under uppväxten fick lära sig att världen var en farlig och skrämmande plats, men rum endast för vinnare (”killers”). Trumps egen bror dog vid en förhållandevis tidig ålder, delvis relaterat till alkoholproblem, något Trump kommenterat med just frasen av att brodern inte var en ”killer”. Just förakt för svaghet kan vara ett signum för en narcissistisk problematik.

Inlägget fortsätter i nästa bloggpost.

(Källa: http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2016/06/the-mind-of-donald-trump/480771/)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s