Psykologisk behandling av skam – 20 vetenskapligt belagda råd (VI)

(Inlägget är en fortsättning på foregående bloggpost)

18. Ett trendigt begrepp inom psykoterapi har under det senaste varit självmedkänsla (”self-compassion”). Den amerikanska forskaren Kirstin Neff har utvecklat vissa skalor för att mäta graden av självmedkänsla. Enligt dessa kan begreppet definieras utifrån tre underkategorier: 1) visad värme mot det egna självet i situationer där man stöter på problem eller misslyckas med sina ambitioner 2) förståelse inför att smärta och lidande är något som vi alla möter – d.v.s. en naturlig del av vad det innebär att vara människa (att vi delar en ”common humanity” – en gemensam mänsklig erfarenhet) 3) medveten närvaro: här handlar det om att observera känslo- och tankelivet på ett ”neutralt” och öppet sätt – d.v.s. att inta en icke-dömande attityd. Detta kan medföra att känslomässiga reaktioner varken förstoras upp eller undertrycks. Medveten närvaro kan också hjälpa individen att undgå att ”flytta in i” och definiera sig själv utifrån känslor som ångest eller nedstämdhet. Utifrån forskning över biomarkörer över ångest har man funnit att individer som visar höga nivåer av självmedkänsla också känner mindre ångest i sociala situationer där man väntas prestera, t.ex. under tal eller andra muntliga framträdanden.

19. Under lång tid har populärpsykologin givit oss tips över hur vi kan förbättra vårt självförtroende. Parallellt har det vuxit fram en skepsis gentemot hurvida dessa tekniker faktiskt hjälper på sikt. Kanske finns dessutom en ”bakvänd” effekt i att vi känner att vi pressen att prestera för att stärka självkänslan. En annan ”biverkning” av ett ensidigt fokus på stärkt självförtroende eller självkänsla skulle kunna vara narcissism. En longitudinell studie på ungdomar (från 2015) kunnat visa att en hög grad av självmedkänsla kunde skydda individen mot effekten av dåligt självförtroende, t.ex. starka skamkänslor. Det verkar med andra ord som att det är ”helt okej” att gå runt med ett halvtaskigt självförtroende.

20. Psykoterapi är ett arbete som oftast sker en till en, bakom stängda dörrar. Till skillnad från andra yrken där feedbacken på arbetets utfall kommer direkt (t.ex. kirurgi), är situationen mer oklar när det gäller utfallet av psykoterapi. Man har funnit att ett visst mått av självkritik kan vara positivt bland terapeuter – d.v.s. att inte bli att för tvärsäker i sin roll utan att hela tiden försöka kalibrera arbetet efter patienten.

(Källa:  http://www.actwithcompassion.com/20_science_based_recommendations_for_therapy_with_highly_self_critical_or_shame_prone_Clients)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s