Psykoterapi som en form av retorik

Här kommer några inlägg i bloggen som kan uppfattas som off-topic. Jag kommer skriva om de spännande likheterna mellan psykoterapi och retorik, d.v.s. läran om talekonsten eller ”vältalighet”. Aristoteles beskrev som retorikens syfte att på bästa sätt övertyga den andre. Givetvis kan retorik användas i både konstruktiva och destruktiva syften. Jag kommer här att fokusera mer på de konstruktiva sidorna, i likheterna med psykoterapi.

Platon menade att effektiv retorik kan stärka och motivera individen, bidra till omorganisering av uppfattningar om självet och omvärlden eller att finna nya, mer konstruktiva sådana. Även psykoterapi generellt syftar till sådana förändringar. Retorik och psykoterapi verkar inom fältet av subjektiva uppfattningar, d.v.s. tar utgångspunkt i individens egna beskrivningar om sig själv och sina problem.

Aristoteles menade att effektiv retorik baserar sig på flera samverkande faktorer. Dels handlar den om retorikerns karaktär, eller ethos, d.v.s. engagemang och trovärdighet. Detta leder i sin tur till ett emotionellt engagemang hos publiken samtidigt som publiken övertygas via logisk argumentation. Även inom psykoterapi är terapeuten den kanske viktigaste faktorn för utfallet av psykoterapin, snarare än vilken formell metodik som används. Här handlar det t.ex. om patienten uppfattar terapeuten som motiverad, genuin och empatisk, d.v.s. en slags ethos.

Både psykoterapeuten och retorikern behöver lägga tid och energi på att förstå sina målgrupper. Utan en sådan förståelse blir det betydligt svårare att läsa av klienten/publiken, och på ett flexibelt sätt respondera på stämningen i terapirummet/salen. Retorikern kan t.ex. vinna på att använda sig av ett språk som unikt för den specifika publiken (t.ex. anpassat efter ålder, utbildningsnivå etc.). På samma sätt behöver terapeuten spegla klienten med de formuleringar och uttryck, också icke-verbala, som klienten förmedlar. Både retorikern och psykoterapeuten behöver kunna mentalisera, d.v.s. förutse och anpassa sig efter de mentala tillstånd som uppstår hos åhörarna/klienten, som konsekvens av samspelet. Samtidigt behöver man stå fast vid vissa principer (t.ex. en vetenskapligt förankrad metod hos psykoterapeuten), för att uppfattas som pålitlig.

Inlägget fortsätter i nästa bloggpost.

(Källa: Persuasion and healing. A comparative study of psychotherapy, Frank & Frank, 1993)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s