Fysisk träning – minst lika bra som KBT eller antidepressiv medicinering vid depression

Depression är ett vanligt förekommande tillstånd vid missbruk- och beroendeproblematik. När det gäller t.ex. individer med alkoholberoende räknar man med att cirka en tredjedel har en parallell depression. I en artikel ur Läkartidningen från i år (17/11) visar man på uppdaterad forskning runt betydelsen av fysisk aktivitet och träning som behandling vid depression.

Diagnosen egentlig depression ställls när en individ har en avgränsad period på minst två veckor där stämningsläget är påtagligt sänkt, vilket medför förändringar i tankar, känslor, kroppsliga funktioner och beteende. Depressionen graderas som lindrig, måttlig eller allvarlig. Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män. Cirka 20% av hela befolkningen drabbas i löpet av en livsstid. Förekomsten bland vuxna vid en given tidpunkt är 4-10%. En individ som har haft flera än en depressiv episod bär på en ökande risk för ytterligare sådana (50% efter första).

Det finns inga enkla orsakassamband bakom uppkomsten av depression. I forskningen har man lyckats identifiera vissa riskfaktorer som trauma under uppväxten, separationer, långvarig stress, ärftlighet, relationsproblem och fysisk sjukdom.

KBT (kognitiv beteendeterapi), interpersonell terapi, antidepressiv medicinering och fysisk aktivitet har idag dokumenterad effekt vid depressiva tillstånd. Medicinsk behandling (även neuroleptika och elchocker) används primärt vid långvariga och svåra depressiva tillstånd.

Man funnit att förekomsten av depressiva symptom är 25-40% lägre bland individer som är i regelbunden fysisk aktivitet. Vid måttlig eller lindrig depression har strukturerad fysisk träning lika god effekt som KBT eller antidepressiv medicinering. Här handlar det både om konditionsträning och styrketräning. Man vet inte exakt varför träning har effekt på depression men det finns flera hypoteser:

  • förbättrad självkänsla, självbild och mästringskänsla.
  • bruten negativ spiral bestående av inaktivitet/passivitet.
  • ökad frisättning av endorfiner, dopamin, serotonin och noradrenalin i nervsystemet.
  • normalisering av en överaktiverad HPA-axel som ”ansvarar” för frisättning av stresshormonet kortisol.
  • ökad frisättning av det neuroprotektiva hormonet BDNF (brain derived neurotrophic factor) som skyddar mot nervskada.
  • minskad stressinducerad låggradig kronisk inflammation (med förhöjt CRP)/ ”oxidativ stress”.

(Källa: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/11/Fysisk-aktivitet-lika-bra-som-KBT-eller-lakemedel-vid-depression/)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s