Den terapeutiska alliansen i beteendeterapier

Tidigare i bloggen har beteendeterapier som KBT och ACT pekats ut som särskilt verksamma vid missbruksproblematik. Samtidigt har det  i andra inlägg diskuterats kring den terapeutiska alliansens (”samarbetsklimatet” mellan terapeut och patient) avgörande betydelse för behandlingsutfallet. I detta inlägg refereras det till en amerikansk artikel från 2006 där forskare/kliniker beskriver den terapeutiska alliansen i beteendeterapier och hur fenomenet terapeutisk allians kan förstås i ett beteendeterapeutiskt synsätt.

I vad betstår en terapeutisk allians? Författarna beskriver detta som relationen mellan terapeut-patient, överenskommelsen om målsättningen för behandlingen samt hur man önskar att nå målet (metod). Den terapeutiska alliansen predicerar (”förutser”) behandlingens eventuella effekt och är en gemensamt verksam mekanism i all psykoterapi.

Hur bidrar den terapeutiska relationen till en effektiv behandling? En verksam mekanism handlar om ”shaping”. Här handlar det om att terapeuten bidrar med förstärkning  (t.ex. i form av uppmuntran, stöd och emotionell närvaro – sociala ”naturliga” förstärkare) när patienten agerar på ett konstruktivt sätt. T.ex. kan en individ med missbruksproblematik som efter hand blir rusfri uppleva effekter av en tidigare, mer kaotisk livssituation när det gäller ekonomi. Inkassokrav och skulder kan innebära  stress och ibland återfall. Här kan terapeuten använda ”shaping” för att dela upp problemet i mindre delar – t.ex. att sortera räkningar, öppna posten gradvis, räkna ihop den totala skulden, ta kontakt med kommunen som kan bistå med ekonomisk rådvigning o.s.v. Terapeuten ”belönar” då varje delmoment i denna process, t.ex. genom verbal uppmuntran. När individen efter hand mästrar sådana beteende på egen hand inträder en annan mekanism i terapin – så kallad ”fading”, d.v.s. att terapeuten kan ”trappa ner” på den förstärkning som tidigare var riktad just mot dessa beteenden. Samtidigt kan individens egna upplevelse av mästring nu fungera som en förstärkare i sig självt.

I terapin kan också ”bestraffning” fungera som en verksam mekanism. Här handlar det om att terapeuten återhåller intresse, värme, en lugnande och bekräftande hållning o.s.v. när patienten agerar på ett mer destruktivt sätt. Exempel på detta kan handla om fientlighet och aggression, riktat t.ex. mot terapeuten eller andra. När det istället handlar om självdestruktivitet, t.ex. självskadande, behöver terapeuten hitta en välavvägd hållning där själva beteendet inte förstärks utan förståelse och fokus istället riktas mot bakomliggande faktorer.

I vissa beteendeterapier (FAP – functional analytic psychotherapy) används den terapeutiska relationen som en arena för social nyinlärning. Tanken är att patientens sätt att relatera tydligt avspeglas i den terapeutiska relationen. Här kan terapeuten förstärka vissa beteenden, t.ex. genom att sätta ord på det emotionella ”klimatet” under samtalet. T.ex. kan en patient som allt mer klarar att med närvaro visa känslor och sårbarhet stödjas/uppmuntras i detta. Te.x. kan terapeuten då kommentera om att hen upplever en nära och förtrolig kontakt i samtalet. Förhoppningen är att patienten kan använda terapeuten och den allt mer tillitsfulla terapeutiska relationen som modell för andra interaktioner i vardagen och därigenom generalisera sina erfarenheter.

I andra beteendeterapier som KBT och ACT lägger man särskilt vikt vid att patienten lär sig att konfrontera oro och ångest – d.v.s. bryta undvikandebeteenden som annars förstärker och ”sprider” ångesten på sikt genom så kallad respondent betingning. En nödvändig förutsättningen är en trygg relation till terapeuten som möjliggör för patienten att exponera sig för tankar, känslor och situationer – i och utanför terapirummet . Exponering och habituering – d.v.s. att utsätta sig för oro/ångest i en trygg situation, tills att dessa reaktioner klingat av – är en verksam mekanism i all psykologisk behandling.

(Källa: The therapeutic alliance in behavior therapy; Lejuez et al., 2006)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s