Mer om feedback i psykoterapi – one size doesn’t fit all

Som nämnts tidigare (t.ex. https://mpsykologi.wordpress.com/2014/02/04/kan-den-terapeutiska-alliansen-predicera-utfallet-av-behandling-mot-cannabisberoende/) är teman som strukturerad feedback och allians något som ofta dyker upp i aktuell psykoterapiforskning. Lite förenklat kan sägas att psykoterapiforskningen idag är delad i två läger. Dels finns de som menar att relation/allians är det som har störst betydelse för behandlingsutfallet (av de faktorer som kan påverkas inom psykoterapin). Andra menar att alliansen är en förutsättning för att den specifika metoden som terapeuten använder skall få effekt.

En stor del forskning har dock gjorts på temat feedback i psykoterapi och man har kunnat visa att terapeuter som engagerat undersöker patientens upplevelse av terapin visar starkare behandlingsresultat än övriga (t.ex. snabbare effekt, färre drop-outs). Sådana forskningsfynd har dock visat sig svåra att replikera, d.v.s. upprepa i olika sammanhang (t.ex. offentlig vård). Vad kan detta bero på? Förklaringen kan bero på flera olika faktorer:

  • Vissa terapeuter är skeptiska mot att använda skalor som ”mätinstrument” i psykoterapi. Vissa ser på dessa som allt för ytliga för att fånga effekten av psykoterapi. Andra beskriver en i vissa fall befogad rädsla för att resultaten används av beslutsfattare/ledning för att kontrollera verksamheten.
  • Det verkar som att effekten av använda feedbackverktyg i psykoterapi i hög grad är relaterad till terapeutens egna engagemang och önskan om att använda dessa som en integrerad del av psykoterapin. Troligen kan ett mekaniskt användande av feedbackverktyg istället skada behandlingen, speciellt om den feedback som framkommer inte blir lyssnad till. Bland de terapeuter som aktivt använder feedbackverktyg finner man att ”tillfrisknandet” hos patienten sker snabbare än hos övriga. Här handlar det om terapeutens egna öppenhet för feedback. Tidigare forskning har visat att terapeuter som har en viss grad av ”professionell osäkerhet” och ”självkritik” visar bättre resultat än mer ”tvärsäkra” behandlare.
  • Terapeuter som avsätter tid och sätter sig in i feedbackinhämtning som metod verkar få effekt av den. En korrelation (positivt samband) mellan hur mycket tid terapeuten lägger på att söka kunskap för metodutveckling och behandlingens utfall. Mer kunskap kan i förlängningen bidra med mer förståelse och empati, d.v.s. grundbultar för en god allians. Terapeuter kan även behöva arbeta med hur man efterfrågar feedback, för att förhindra falskt positiv feedback. När feedback inhämtats över tid kan terapeuten ”lära sig” vilka patientgrupper hen har svårast för och som följd söka kunskap för att förbättra sin ”metod”.

(Källa: Beyond measures and monitoring: realizing the potential of feedback-informed treatment; Scott D Miller et al., 2015)

Annonser

One thought on “Mer om feedback i psykoterapi – one size doesn’t fit all

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s