Trygghet i känd smärta – svårigheterna att bryta sig ur en destruktiv relation

För en partner till en individ med missbruksproblematik uppstår ofta någon form av medberoende. Om relationen dessutom blir våldsam kan frågeställning dyka upp – varför lämnas hen inte? – vilket utomstående kan ha svårt att förstå.

Ofta är det inte bara omgivningen som har svårt att förstå medberoendets mekanismer – även individen själv kan vara omedveten om varför hen stannar kvar i relationen. Ett första steg i att lösgöra sig från en destruktiv relation med våld och eller missbruk kan handla just om att erkänna att detta handlar om starka band som binder.

Hos vissa individer som vuxit upp som medberoende (ett så kallat primärt medberoende, mer om detta här: https://mpsykologi.wordpress.com/2014/12/17/psykologiska-processer-bakom-fenomenet-medberoende/) kan finnas en längtan efter att hjälpa individen med missbruk – att förändra individen och komma i kontakt med den person som finns ”bakom” missbruket (något som istället kan visa sig vara ”tomt”). Detta kan bottna i en dålig självkänsla där den medberoende individen återupprepar en destruktivitet i relationer som mynnar ut i en känsla av att ”inte vara värd bättre”. Mönstret kan också handla om sökande efter den bekräftelse som aldrig ges, vilket ger en dragningskraft i relationen.

Individer med ett primärt medberoende har ofta vuxit upp under omständigheter som inneburit en hög grad av oförutsägbarhet. Perioder av stabilitet och frånvaro av missbruk kan ha inneburit en orolig, oviss väntan om när nästa återfall kommer. Detta kan senare i livet göra det svårt för dessa individer att ”vila i trygghet”, d.v.s. svårigheter med tillit som bottnar i svek och av att ha givit upp på vuxenvärlden. Upplevelser av osynlighet och svag självkänsla kan maskera andra känslor av raseri, ilska eller behov för tröst. Som nämnts tidigare kan dessa individer instinktivt söka sig till partners med missbruksproblematik, vilker ger en slags trygghet i känd smärta. Här kan det handla om starka bindningar som först avtar när en känsla av likgiltighet ha ersatt dessa och tillåter individen att ”släppa” relationen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s