Mer om data/TV-spelsberoende (online-gaming) – vilken forskning finns på behandling?

Inlägget är en fortsättning på föregående bloggpost.

Det har presenterats olika infallsvinklar på temat behandling när det gäller data/TV-spelsberoende. En specifik behandlingsmetod som presenterats är korttids familjeterapi. Merparten av de individer som hamnar i överdrivet online-spelande är ungdomar eller barn. I en familjeterapi av dett slag försöker man etablera en allians med samtliga familjemedlemmar och ser spelandet som ett uttryck för en interaktionsproblem. Lösningen blir då att hitta nya sätt att strukturera interaktionerna. För att nå detta behöver föräldrarna bland annat vara samspelta och sätta samma krav och regler (t.ex. tidsbegränsningar avseende spelande, evt sanktioner o.s.v), samt hålla sig till detta.

Vidare har det utvecklats KBT (kognitiv beteendeterapi) specifikt riktat mot detta problemområde. Här försöker man analysera och identifiera olika triggers bakom spelandet. Målet är att individen ska öka sin förmåga till självmonitorering, d.v.s förmågan att uppfatta känslo- och tankemässiga triggers och konsekvenser av spelande, på både kort och lång sikt. I terapin försöker man också identifiera över- och underskott på vissa kritiska beteenden. Om TV-spelandet fungerat som ett sätt att dämpa stress behöver andra tekniker utvecklas för detta, t.ex. samtal eller fysisk träning. Andra beteendeunderskott kan vara relaterat till en oregelbunden dygnsrytm, eller till kost. Även vissa specifika kognitioner kan vidmakthålla spelandet. Detta kan handla om en förväntan om att få någon form av belöning, svart/vitt-tänkande (måste spela spelet ”fullt ut” eller inte alls), prestationskrav inom spelet – även när det gäller social bekräftelse. Dessa kognitioner analyseras mer i detalj inom terapin. Inom KBT kan också avspänningstekniker användas i så kallade beteendeexperiment med exponering och responsprevention.

Enligt andra studier kan motiverande samtal vara en lämplig metodik (https://mpsykologi.wordpress.com/2013/10/04/principer-inom-motiverande-samtal-mi/). Här läggs tonvikt vid visad förståelse inför individen som spelar, t.ex. inför den ”lösning” av en eventuellt underliggande ensamhetsproblematik som spelandet erbjuder. Spelandet kan också erbjuda en form av identitet, kontroll och mästring.

(Källa: Treatment of video game addiction – a systematic review, Pallesen et al., 2015)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s