Missbruk- och beroendeproblematik i ett evolutionspsykologiskt perspektiv; Jaak Panksepps teorier

Den neuropsykologiska responsen på alkohol och droger visar på stora likheter mellan människan och andra däggdjur. När t.ex. en råtta introduceras för ett beteende (t.ex. trycka ner en spak) som gör en centralstimulerande substans tillgänglig uppstår snabbt ett tvångsmässigt beteende, som kan innebära att alla andra behov nedprioriteras. I vissa djurförsök har man funnit att dessa tvångsmässiga beteenden är så pass ihållande att de medför döden. Det finns stora likheter mellan de i hjärnan djupt liggande strukturer som hanterar emotionella reaktioner, hos människan och andra däggdjur. Forskaren och neuropsykologen Jaak Panksepp har intresserat sig för dessa likheter utifrån ett evolutionspsykologiskt perspektiv.

Panksepp menar att våra emotionella upplevelser är ofrivilliga reaktioner på huruvida en viss händelse i omgivningen kan innebära möjligheter eller hot mot överlevnaden (graden av evolutionär ”fitness”). Av detta följer att människan och andra däggdjur har en inneboende tendens att söka sig bort från ”hot” i omvärlden och emot det som verkar öka möjligheten till överlevnad och fortplantning. De naturliga stimuli som ger starkast signaler om överlevnad är inte oväntat intag av mat och dryck, sex och sömn. Panksepp menar att de signalsystem i hjärnan som ansvarar för att signalera ”belöning” (främst dopamin och opioid-systemet) blir ”kapade” när en individ går in i ett missbruk, då intaget av drogen innebär en mycket starkare stimulering. Ett beroende kan sägas ha uppstått när individen förlitar sig på ytterligare intag av drogen för att upprätthålla fysisk och psykologisk ”jämvikt” (homeostas).

Utöver intag av näring, sex och sömn är även de sociala behoven centralt för människans och andra däggdjurs överlevnad. Detta handlar om att skapa anknytning till familj och vänner och samtidigt hålla sig på avstånd från konflikter med andra grupperingar. Anknytningens betydelse för överlevnaden är kanske som tydligast i kontakten mellan spädbarn och förälder, liksom hos däggdjur där skydd, näring och värme är förutsättningar för överlevnad. En trygg anknytning innebär också att hjärnans emotionella system får möjlighet att utvecklas på bästa sätt. När en optimal utveckling uteblir ökar sårbarheten för missbruk och beroende. T.ex. har man sett att råttor som tidigt isoleras från sina föräldrar visar en större känslighet för alkohol och stimulerande droger. I råttstudier har man även funnit belägg för det motsatta – d.v.s. att tidig social stimulering medför minskad stresskänslighet senare i livet, vilket i sin tur kan fungera som en skyddsfaktor gentemot missbruk och beroende.

Vidare menar Panksepp att vi har grundförutsättningar för olika former av ”belöningsupplevelser”. Dels handlar det om om själva upplevelsen av att söka och finna nya möjligheter för överlevnad vilket kan innebära förväntan, spänning, vakenhet och iver  (vilket visar stora likheter med centralstimulerande drogers effekt). Dels kan det handla om förändringar i miljön som innebär minskat hot mot överlevnaden, d.v.s. något som inger lugn, avspänning och trygghet (detta kan liknas vid den effekt som bensodiazepiner och opioider kan ge). Även våra sociala behov är kopplade till det senare – d.v.s. det lugn, tröst och trygghet vi upplever i nära relationer. I djurstudier har man sett att just opioider är särskilt effektiva i att dämpa den separationsångest som bristande social trygghet kan medföra. Vidare är de individer som hamnar i ett heroinmissbruk de med kanske mest omfattande omsorgssvikt under barndomen.

Panksepp presenterar en spännande förklaringsmodell som visar hur både människa och djur bär på olika grader av sårbarhet för missbruk och beroende. Panksepp pekar också på hur nära relationer och anknytning, t.ex. via psykoterapi, kan bidra till att bryta ett missbruk/beroende.

(Källa: The role of brain emotional systems in addictions: a neuro-evolutionary perspective and new ‘self-report’ animal model, Panksepp, Knutson & Burgdorf, 2001)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s