Psykologisk behandling vid trauma, ”toleransfönstret” och missbruk

Bland individer med missbruk finns en hög förekomst av tidigare trauma. Statistik visar att från cirka en tredjedel till något över hälften av alla individer med missbruksproblematik upplevt fysiska och /eller sexuella övergrepp under barndomen. Utöver detta kan själva livsstilen som beroende medföra risker beträffande t.ex. kriminalitet och våld, som i sin tur kan generera svåra upplevelser.

Ett verktyg som kan användas i traumaterapi är det så kallade toleransfönstret. Runt toleransfönstret illustreras hur individer reagerar då kommer i kontakt med svåra uppelvelser. Dels kan individen överaktiveras i nervsystemet, d.v.s. den sympatiska delen av det autonoma (ofrivilliga) nervsystemet som reglerar kamp och flyktreaktioner. Vid sympatisk överaktivering i nervsystemet uppkommer t.ex. ångest, aggression, otrygghet och utagerande.  Här sker alltså en ”hyperarousal” av nervsystemet som innebär att hjärnans frontala, beslutsfattande och styrande delar sätts ur spel. När individen befinner sig i ett sådant läge kan hen behöva hjälp att lugna sig. Individen kan också reagera med underaktivering, d.v.s. en slags aktivering i den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet. Detta kan uttryckas genom undfallenhet/underkastelse, ”offeridentitet”, nedstämdhet, dissociation, otrygghet, depression och emotionell ”avdomning”. Här kan individen behöva hjälp i att ”väckas upp” ur den emotionella ”anestesin”.  Vid båda dessa reaktionssätt är inidividen inte tillräckligt närvarande för att kunna lära sig nya strategier, finna trygghet eller bearbeta det som inträffat.

Mellan över- och underaktiveringsnivåerna finns det så kallade toleransfönstret. Här är individen i kontakt med känslolivet, men inte styrd via autonoma reaktioner i nervsystemet. Indivdien har således viss distans till sina känsloreaktioner. På så sätt är individen också förmögen till att undersöka, sätta ord på och bearbeta sina upplevelser. Detta är ofta relaterat till att individen har en trygg anknytning till t.ex. en närstående eller psykologen som kan erbjuda ett aktivt lyssnande. När individen befinner sig i toleransfönstret förmår hen att ”stå i” sina känsloreaktioner utan att fly, varken kognitivt, beteendemässigt eller emotionellt. Övertid finns då möjlighet att växa som person, även om detta kan ta många månader eller år inom terapi. Som tidigare nämnts bör trauma och missbruksproblematik behandlas parallellt i terapin.

Annonser

En reaktion på ”Psykologisk behandling vid trauma, ”toleransfönstret” och missbruk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s