Den terapeutiska alliansens betydelse vid psykologisk behandling för personlighetsstörning

I en brittisk metastudie från i fjol sammanställs 21 tidigare studier med fokus på psykologisk behandling vid personlighetsstörning. Författarna var intresserade i vilka förändringsmekanismer som låg till grund för effekten i behandlingen. En bakomliggande tanke med studien var att ökad medvetenhet om förändringsmekanismer kan bidra till större effektivitet i behandling.

I studien tas ingen hänsyn till vilken typ av personlighetsstörning som står i fokus, men en övervägande stor del av studierna hade emotionellt instabil personlighetsstörning som utgångspunkt. Individer med emotionellt instabil personlighetsstörning är ofta vårdkrävande och i behov av tät uppföljning, varför forskning efterfrågats särskilt för denna patientgrupp. Författarna poängterar att olika typer av personlighetsstörning kräver olika förhållningssätt. Generaliserbarheten i studien kan möjligen ifrågasättas utifrån detta.

I studien finner man att den terapeutiska alliansen, d.v.s. samarbetsklimatet eller ”kemin” mellan behandlare och patient, var en faktor som starkast kunde relateras till behandlingens effekt. En av patienten skattad stark allians var starkt relaterat till en reduktion i symptom. Något som hade särskild betydelse för den terapeutiska alliansen var möjligheten att tillsammans ”reparera” brott i alliansen, d.v.s. samtala om svårigheter i samarbetet och hitta en enighet utifrån detta. Författarna poängterar att patientens uppfattning av alliansen inte alltid överensstämmer med terapeutens. Ett sätt att undersöka detta vidare är med hjälp av skattningsformulär över alliansen som patient och terapeut gemensamt fyller i.

Ett intressant fynd som presenteras i studien är att emotionellt instabil persolighetsstörning tenderar att klinga av med tiden. Utifrån en longitudinell studie (uppföljande över tio år) fann man att spontanremission ofta skedde, d.v.s. förbättring i den psykiska hälsan utan inflytande av psykiatrisk behandling. Fyndet pekar på ett viktigt faktum att även andra faktorer i patientens liv kan leda till förändring, vid sidan av psykologisk behandling.

(Källa: A systematic review of potential mechanisms of change in psychotherapeutic interventions of personality disorder, Forster, Berthollier, Rawlinson, 2014)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s