Mer om det narrativa perspektivet (psykoterapi vid missbruk)

Vissa teoretiker hävdar att psykoterapi generellt bör ses som en ”narrativ” disciplin, d.v.s. ett samtalsprojekt som baserar sig på konstruktionen av en ”livsberättelse”. Detta sker genom att mening och metaforer skapas ur till synes disparata upplevelser och händelser ur det förflutna, med terapeutens hjälp. I dagsläget är fokus i debatten kring psykoterapi mer centrerat till mätbarhet, evidens och tydlighet, t.ex. syns detta i SBUs årliga rapporter om de senaste randomiserade kontrollerade prövningarna (RCT) på fältet. Detta kan vara något som efter hand leder till en urvattning av psykoterapibegreppet.

I dagsläget rekommenderas ofta manualbaserade terapier, t.ex. i form av KBT för en specifik diagnos. Detta kan leda till ökad effektivitet och att psykoterapi sprids till fler patienter. Dock krävs dock även en mångfald inom psykoterapiutbudet med behandlingsmetoder som terapeuten själv tillåts utarbeta. Terapeuten har själv egna upplevelser av vad som är verksamt för just hen som terapeut, och denna kliniska erfarenhet riskerar att gå förlorad i en allt för strikt manualisering av psykoterapi. Även terapeuten är en del av ett ”narrativ”, d.v.s. har skapat meningsfulla teoretiska referensramar som på ett meningsfullt sätt kan förmedlas till patienten. Utifrån detta kan terapeuten förmedla engagemang och nyfikenhet, något som i sig självt visat sig bara mycket betydelsefullt för den så viktiga alliansen mellan terapeut och patient (mer om forskningen på allians i tidigare blogginlägg).

I det narrativa perspektivet fokuseras individens livshistoria och unika skäl för att agera på de sätt hen gjort upp genom åren. Frågan varför blir central. T.ex. kan en missbruksproblematik inte sällan förstås utifrån ett depressivt tillstånd som i sin tur kan tolkas gentemot bakomliggande faktorer. Detta kan kontrasteras mot det medicinska perspektivet där depression i grund och botten ses på som en kemisk obalans i hjärnan. Ett narrativt perspektiv kan med fördel kopplas till både beteendeterapeutiska och anknytningsteoretiska perspektiv.

(Källa: Narrative in psychiatry and psychotherapy: the evidence? Holmes, 2000)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s