Mer om personlighetsstörning, mentaliseringsbaserad terapi (MBT) och missbruk

I en norsk fallstudie från 2013 undersöker man effekten av mentaliseringbaserad terapi (MBT) vid personlighetsstörning. Här kommer några viktiga poänger i punktform:

– En riskfaktor för personlighetsstörning är en så kallad desorganiserad anknytning, d.v.s. en form av otrygg anknytning som ofta utvecklas hos barn som utsätts för våld, övergrepp eller försummelse. Konsekvensen blir att barnet upplever föräldern som skrämmande samtidigt som behovet av att knyta an fortsatt finns där. Dessa individer tenderar att uppleva världen som en skrämmande plats utan någon trygg ”bas” som kan erbjuda skydd och stöd. I brist på strategier för att inhämta kärlek och stöd utifrån nära relationer kan dessa individer, som vuxna, istället vända sig till droger eller alkohol som en form för ”coping”.

– Desorganiserad anknytning är ingen psykiatrisk diagnos men vissa tillstånd ligger nära de kliniska beskrivningarna av vuxna med ett sådant fungerande. Man tänker här på borderline, undvikande och schizotypal personlighetsstörning. Dessa individer utmärker sig genom ett udda och excentriskt sätt att vara på, brist på trygga, nära relationer och en social ångest som inte kan dämpas via exponeringsterapi. Bland dessa individer finns även en underkategori som riskerar att utveckla schizofreni.

– Desorganiserad anknytning verkar vara starkt relaterad till svårigheter med mentalisering, d.v.s. förmågan att kunna se sin egen situation ”utifrån” och andras perspektiv ”inifrån”. Mentalisering ligger nära begrepp som empati och ”theory of mind”. Man antar idag att mentaliseringsförmågan beror på båda genetiska och socialpsykologiska faktorer. Individer utvecklar sällan empati och förståelse för andra utan att själva ha blivit bemötta med mentalisering. Dålig förmåga till mentalisering kan innebära svårigheter att sätta sig in i andras perspektiv och förstå andras drivkrafter och motiv. Andras ”själsliv” kan i det läget framstå som endimensionellt.

– I mentaliseringbaserad terapi är syftet att öva upp förmågan till mentalisering. Terapeuten gör bland annat detta genom att stämma av sina tolkningar med patienten för att bekräfta dessa. Viktigt för terapeuten är att inte döma patienten på förhand utan inta en ödmjuk och nyfiken hållning. I terapin fokuserar man även på själva relationen mellan patienten och terapeuten, och hur denna utvecklas över tid, något som kräver en tydlig struktur och ”ram” för terapin.

(Källa: Transforming disorganized attachment through mentalization-based treatment, Morken, Karterud, Arefjord, 2013)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s