Borderline personlighetsstörning, missbruk och behandling (II)

Individer med borderline personlighetsstörning (BPD, emotionellt instabil personlighetsstörning) har en stark tendens till att agera impulsivt. Man uppskattar att cirka 20-30% av dessa individer uppfyller kriterier för missbruk och/eller beroendeproblematik. Impulsitviteten kan också uttryckas på andra sätt, t.ex. genom gambling, impulsivt shoppande, hetsätning, osäker sex och osäkerhet i trafiken. Gemensamt för dessa beteenden är kortsiktigt stimulerande effekter, men långsiktigt problematiska. Detta tror man har att göra med ett sökande efter omedelbar ”reward”, något man tror är relaterat till funktioner i ett område djupt i hjärnan kallat nucleus accumbens.

Forskare har presenterat hypoteser om att de naturligt stimulerande effekterna av t.ex. dopamin och kroppsegna opiater har en funktion i att reglera anknytning i nära relationer. Vid ett drog- eller alkoholberoende blir dessa system ”kapade” av den artificiella stimuleringen av dessa belöningssystem.

BPD kan beskrivas som beroende av en dysregulering av anknytningssystemet, d.v.s. individens förmåga att reglera nära relationer. Relationerna runt en individ med BPD tenderar att vara stormiga, med tvära kast mellan idealisering och nedvärdering. Detta tror man beror på en oförmåga till balanserad mentalisering, d.v.s. förmågan att se sig själv ”utifrån” och föreställa sig andras mentala liv ”inifrån”. Man har noterat att trygg anknytning verkar vara realterat till en god förmåga till mentalisering, medan ambivalent, undvikande eller desorganiserad anknytning ökar risken för senare psykologisk problematik. Hos individer med BPD verkar mentaliseringsförmågan vara ”hyperstimulerad”, d.v.s. att individen projektivt läser in avvisning, förakt och aggression hos andra. Detta medför en negativ spiral där impulsivitet, stormiga relationer och svårigheter att reglera känslolivet är viktiga faktorer.

Psykoterapi i form av dialektisk beteendeterapi (DBT) eller mentaliseringbaserad terapi (MBT) kan ses som försök att reparera en sedan tidigare skadad förmåga till mentalisering.

(Källa: Mechanisms of change in mentalization-baserd treatment of BPD, Fonagy & Bateman, 2006)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s