Missbruk som undvikandebeteende

Inom KBT, och senare även inom ACT (en förgrening och vidareutveckling av KBT) läggs stor vikt vid begreppet undvikandebeteende. Hur förstå begreppet? Först och främst kan ett undvikandebeteende vara funktionellt, så länge som det ger funktionella effekter på sikt. Ett exempel på detta kan vara att undgå risker av olika slag, t.ex. att köra bil vid halt särskilt halt väglag. Undvikandebeteenden blir dyfunktionella när konsekvenserna på lång sikt inte gynnar individen. Inte sällan handlar detta om ett ”känslomässigt” undvikande, t.ex. av skam eller ångest, eller undvikande av upplevelser, t.ex. att undgå att träffa på och lära känna nya människor.

Undvikandebeteenden tenderar att upprepas på grund av så kallad negativ förstärkning, d.v.s. att ett obehag på något sätt försvinner som konsekvens av beteendet. T.ex. kan en cocktail vid ett mingelparty minska på den sociala ”tunghäftan”. Den negativa förstärkningen innebär att sannolikheten ökar för att ett liknande beteende uppstår på nytt.

För vissa individer med missbruksproblematik fungerar ruset främst som en form av flykt, d.v.s. ett undvikandebeteende. Vad undvikandet gäller specifikt är oftast individuellt och har något att säga om vem individen är och var han/hon kommer ifrån. Undvikandebeteende genom t.ex. alkoholkonsumtion vid sociala situationer kan vara en ingång i missbruksproblematik. När väl ett bereonde uppstått läggs mekanismer som sug, craving, abstinens och tolerans till detta, och problematiken cementeras.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s