Återhämtning efter missbruk – hur påverkas identiteten?

Hur påverkas identiteten efter en avslutad missbruksproblematik? Detta diskuteras i den D-uppsats som refererats till i de tidigare blogginläggen. Man utgår från en finsk studie från 2002 där 76 individer med bakgrund i alkohol-, drog-, nikotin-, läkemedel- eller spelmissbruk deltagit. Även ett antal individer med tidigare bullimi deltog i studien. Här kommer en uppsummering i punktform:

– I studien gör man en åtskillnad mellan social och personlig identitet. Den sociala identiteten handlar om hur individen presenterar sig i det offentliga rummet. Den personliga identiteten betecknar individens ”inre” utveckling inom ramen för ett visst kulturellt sammanhang.

– Ett tema i resultaten var en strävan bland individer för ett ”hedervärt” socialt liv. Detta kunde innefatta begrepp som ärlighet, ansvar och strävan efter framgång.

– Respondenterna vidmakthöll sin rusfrihet genom att inte uppsöka risksituationer för återfall, t.ex. genom att begränsa ”kroglivet”.

– Flera av individerna i studien hade engagerat sig i behandling/ideell hjälp för individer med liknande problematik som de själva. Att bryta en tidigare isolering och söka en gemenskap hade stor betydelse för tillfrisknandet (t.ex. AA-möten). Självhjälpsgrupper erbjöd en möjlighet att berätta sin ”livshistoria” samtidigt som denna speglades i andras liknande erfarenheter. Detta var något som stärkte den personliga identiteten.

– Många av individerna underströk vikten av att finna ett mer ärligt och ”sant” sätt att uttrycka sig på. För vissa innebar detta att man distanserade sig från felaktiga förväntningar från andra.

– Ett tema i resultaten var att man såg missbruket, och livet som missbrukare, som något som skapade en förträngning av känslor och värderingar. Detta ledde i sin tur till en vilsenhet i identiteten, att inte veta vem man var, eller vem man vill vara. Missnöjet med detta var något som bidrog till önskan om att bli kvitt sitt beroende. Genom att bli rusfri upplevde individerna att de på nytt blev ”synliga” i sina identiteter. Denna tendens tycktes vara mer påtaglig bland kvinnor än män.

– För vissa fick professionellas stöd stor betydelse. T.ex. kunde terapeuter bidra med spegling, uppmuntran och rådgivning. Andra individer hade inget professionellt stöd men förlitade sig då istället på t.ex. religion, vetenskap eller filosofi. Runt om dessa individer fanns inte sällan närstående som bidrog med stöd.

(Källa: Före detta missbrukares motiv till att sluta missbruka – En kvalitativ studie om faktorer som påverkar en livsstilsförändring hos missbrukare, Eriksson & Skoog, 2011)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s