Några reflektioner kring Arga Snickaren (Nybyggarna) och Basta

I TV-programmet Argna Snickaren (Anders Öfvergård) har man under två säsonger särskilt fokuserat missbruk och hemlöshet. Realityserien heter Nybyggarna och hade nyligen säsongsfinal i kanal fem. I programmet rekryteras hemlösa individer med beroendeproblematik ”från gatan” in i programmet, via avrusning.

Etiken i att försätta sårbara individer, socialt utslagna och med tungt missbruk, rätt in i en dokusåpa kan diskuteras. Hur påverkar TV-formatet de deltagandes rehabilitering på sikt? Gör man underhållning av dessa individers behandling? Vad gör detta med individen som deltar – och oss som betraktare?

I programmet samarbetar man med behandlingsinsitutionen Basta, i Nykvarn. Vad består egentligen Bastas behandlingsprogram i? I en, något daterad, utredning gjord via Lunds Universitet (2005) undersöks behandlingsmodellen som den sett ut i Västsverige. Denna kan ge en del fingervisningar om behandlingsideologin inom Basta. Här kommer en uppsummering i korthet:

– Basta har funnits i Nykvarn sedan starten 1994. År 2002-2003 startade man även upp i västsverige (Fristad). Man bedriver företagande och rehabiliteringsverksamhet för och med före detta missbrukare. Syftet är att ta till vara på drogberoende individers resurser genom att göra dem till företagare i ett socialt företag. ”Lärlingarna” genomgår rehabilitering genom arbete. Tanken är att lärlingarna själva ska ta makten över sitt företag (en demokratiskt organiserad företagsamhet). Professionellas inblandning är som regel låg.

– Basta befinner sig i ett gränsland mellan frivilligsektorn, offentlig sektor och den privata sektorn.

– Förlagan för Basta är den italienska behandlingsinstitutionen San Patrignano i Italien. Behandlingsideologin vilar på sex ”grundpelare”: 1) arbetets roll (ger t.ex. social gemenskap/uppövning i kommunikation/sociala färdigheter) 2) kvalitetsmedvetande (slit-och-slängmentalitetens motsats, som ofta präglar missbruksmiljön) 3) ekologiskt tänkande 4) solidaritet (faddersystem) 5) oberoendets stolthet (t.ex. inför offentlig sektor/andra hjälpinsatser) 6) exemplets makt (visas genom ledarnas ”mognad”).

– Basta utgör en kontrast till så kallade ”totala institutioner” (fängelser, vårdhem, psykiatriska sjukhus o.s.v.). Skillnaden handlar om minimal administration, utebliven ”klyfta” mellan deltagare och behandlingspersonal och mindre fokus på övervakning.

– En kritik som riktats mot behandlingsupplägget handlar om det avstånd som uppstår mellan ”ledningen och fotfolket”. Det beskrivs även hur spänningar kan uppstå när vissa lärlingar ”avancerar” snabbare mot ledningsnivå och ansvar, än andra. En annan kritik handlar om den bristande åtskillnaden mellan arbetsmiljö och ”fritid”.

– I utredningen beskriver flera individer behandlingsupplägget som positivt, särskilt bland de som haft negativa erfarenheter av t.ex. psykiatrisk behandling eller 12-stegsmetodiken.

(Källa: Ideologi, praktik och retorik, En utvärdering av Bastas etablering i Västsverige, Heule, 2005)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s