Vad vet vi om akuta psykoser?

När individer med drogmissbruk läggs in inom psykiatrin handlar detta ofta om rusutlösta psykoser. Vad vet vi egentligen om psykoser? Här kommer en uppsummering:

– Att drabbas av en psykos (nedsatt verklighetsprövning) förekommer oftare än vad många tror. Studier indikerar att runt 4-5% av befolkningen någon gång upplever något psykotiskt symptom över en period på 1,5 år. Över en livsstid insjuknar 3-4% i någon form av psykossjukdom.

– De klassiska symptomen vid psykos är hallucinationer (närvaro av ett sinnesintryck, auditivt eller visuellt, utan yttre stimuli) eller vanföreställningar (felaktig uppfattning om omvärlden som individen inte förmår släppa, t.ex. paranoiditet). Dessa symptom förekommer vid en rad tillstånd vilket gör psykosen svår att diagnostisera. Ofta krävs en längre tids observation och utredning innan diagnos kan ställas. Att ställa diganos inom psykosfältet baseras sig på kliniska bedömningar – d.v.s. intervju och observation.

– Innan diagnos psykossjukdom ställs bör vissa andra tillstånd uteslutas. Detta kan handla om konfusioner (nedsatt orienteringsförmåga, t.ex. p.g.a. demens), drogmissbruk eller dissociationer (en psykologiska försvarsmekanism som innebär avskärmning från omvärlden). Somatiska sjukdomar kan vidare ge psykotiska symptom, t.ex. hög feber, hormonrubbningar eller epilepsi. Även förlossningar kan innebära ökad risk för psykos (”post partum-psykos”).

– Psykosjukdomar föregås ofta av en period av ökat symptomtryck, en så kallad ”prodromalfas”. Övergången till psykos sker då gradvis över tid.

– När man talar om psykossjukdomar innebär detta oftast schizofreni, schizoaffektivt syndrom och bipoläritet. Schizofreni är den vanligast förekommande diagnosen bland psykossjukdomarna. Cirka hälften av de individer som läggs in för psykos diagnostiseras.

– Individer med personlighetsstörning har en särskild sårbarhet för psykos. Särskild hög risk löper individer som dessutom har posttraumatiskt stressyndrom. Individer med  schizotypal personlighetsstörning kan beskriva schizofreniliknande symptom, t.ex. inåtvändhet, bissart språk, apati och undandragenhet i det sociala interaktionsmönstret, inadekvata tolkningar av omvärlden, utan ha en egentlig psykossjukdom.

– Autism kan i vissa lägen påminna om schizofreni (”negativa” och kognitiva symptom). Autism och Aspergers syndrom kan innebära ökad risk för psykosgenombrott. Ofta krävs en neuropsykologisk utredning för att separera dessa diagnoser.

– I den nya diagnoshandboken DSM-V, som släpps inom kort, förelås att psykosdiagnoser ställs utifrån ett kontinuum snarare än inom olika, avgränsade kategorier.

(Källa: ABC om akut psykos, Rahm, Läkartidningen, 2013-04-23)

Annonser

One thought on “Vad vet vi om akuta psykoser?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s