Om anknytningen mellan mödrar med missbruksproblemtik och deras barn (I)

Missbruksproblematik hos mödrar hör till de vanligaste grunderna för anmälan om omsorgssvikt till de sociala myndigheterna. Observationer över samspelet mellan mödrar med tidigare missbruksproblematik och deras barn visar på en hos modern sämre sensitivitet, minskad förmåga att respondera på barnets emotionella kommunikation och ett ”invaderande” (”instrusive”) sätt, jämfört med mödrar i övrigt. Dessa mödrar kan ibland även ha en bristande kunskap om barns utveckling. Utöver detta kan även finnas ambivalenta känslor inför omvårdnaden om barnet.

Mödrar med tidigare missbruksproblematik, och deras barn, har ett särskilt behov för psykosociala stödinsatser. Barnets utveckling från födsel upp till fem års ålder är särskilt känslig för yttre påverkan. I och med detta finns en möjlighet till att tidigare stödinsatser får större verkan än senare.

Genom åren har en rad olika psykologiska insatser presenterats för denna grupp. Dessa kan delas upp i bland annat KBT-orienterade (kognitiv beteendeterapi) eller anknytningsorienterande. Inom de KBT-orienterade ”terapierna” fokuseras främst på psykoedukation (”utbildning” om barns utveckling) och inlärning av nya beteenden kopplade till interaktionen med barnet. Fram till 2007 (publicering av denna artikel) fanns inte tillräckligt dokumenterad utvärdering av dessa stödinsatser. Desto mer lovande resultat har kunnat presenteras för de anknytningsorienterade terapierna.

I anknytningsteorin (utarbetad av psykiatern John Bowlby) uppmärksammas kvaliteten på kontakten mellan förälder och barn. Just en god, intonad kontakt mellan barn och förälder leder till en optimal utveckling för barnet, fysiskt såväl som psykiskt. Något som avgör denna kvalitet är förälderns förmåga att fånga upp och respondera på de behov som ligger bakom det lilla barnets beteende. Via den omvårdnad barnet får av sin förälder byggs så kallade representationer upp kring hur nära sociala band fungerar. Dessa representationer kommer att påverka individens förväntningar på framtida nära relationer, även en kommande anknytning till ett eget barn i nästa generation.

Stödinsatser för föräldrar baserat på anknytningsteori innebär upplärning av flexibilitet och ”öppenhet” i förälderns syn på barnet, bättre förmåga att läsa av barnets behov samt att svara på dessa. Nyckeln till detta är att lära sig att känslomässigt ”tona in” sitt barn. Detta görs i ett nära ”intonat” samarbete med terapeuten.

Blogginlägget fortsätter i nästa post.

(Källa: Parenting interventions for drug-dependent mothers and their young children: the case for an attachment-based approach, Suchman et. al., 2007)

Annonser

2 thoughts on “Om anknytningen mellan mödrar med missbruksproblemtik och deras barn (I)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s