Mer om mentaliseringsförmåga och missbruksproblematik

Missbruksproblematik kan som bekant tolkas och förklaras på en rad olika sätt. Inom den psykodynamiska teoribildningen ses missbruk som ett symptom på en underliggande psykologisk brist eller konflikt. Alkoholen eller drogen träder då in som en psykologisk ”protes”, d.v.s. fungerar som en slags självmedicinering. Missbruket fungerar som ett skydd mot hotande känslor av t.ex. skam, ensamhet eller ilska. Problemet blir att denna ”försvarsmekanism” inte fungerar på sikt, utan istället skapar fler svårigheter.

Oförmågan till att sätta ord på, beskriva känslolivet är inte ovanlig bland individer med missbruksproblematik. I extrema fall kan detta betecknas som en ”alexitymi”, d.v.s. omfattande svårigheter med att beskriva känslor och kroppsliga upplevelser, en bristande fantasiliv och en uppmärksamhet riktad mot den yttre världen, snarare än inre.

Alexitymi innebär även svårigheter med mentalisering, d.v.s. förmågan att tolka andras upplevelser, tankar, inre liv eller intentioner. Detta är en funktion som oftast är automatisk, halvt medveten. Förmågan till mentalisering är baserad på kvaliten av tidigare, viktiga relationer i livet, och huruvida dessa relationer inneburit spegling av känslolivet. Om barndomen präglats av omsorgssvikt, separationer eller trauma ökar risken för mentaliseringssvårigheter. Borderline personlighetsstörning är delvis ett uttryck för en störd förmåga till mentalisering, med konsekvenser i form av en kronisk tillitsbrist i nära relationer. Mentaliseringsbaserad psykoterapi har visat sig ha god effekt för patienter med borderlinestörning.

Vid missbruksproblematik störs mentaliseringsförmågan under och efter själva ruset, vilket i sin tur ökar risken för konflikter och svårigheter beträffande relationer. Även ångest och stress kan störa mentaliseringsförmågan, medan inre lugn befrämjar den.

När mentaliseringsförmågan fungerar verkar den som ett ”immunsystem” för psyket. Att på ett meningsfullt sätt kunna förstå andras intentioner/känsloliv innebär trygghet och förutsägbarhet. Forskning visar t.ex. att barn skyddas mot olika former av traumatisk påverkan om individer i den nära omgivningen har en god förmåga till mentalisering.

Ytterligare forskning behövs för att belägga mentaliseringsbaserad terapi (MBT) som en verksam behandlingsmetod vid just missbruks/beroendeproblematik.

(Källa: Deficits in mentalization i patients with drug addiction: theoretical and clinical aspects, Savov, Atanassov, 2012)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s