Klassisk betingning och beroendeproblematik

Den ryske fysiologen Ivan Pavlov är känd för sin forskning kring inlärningens mekanismer. Utifrån studier på bland annat hundar lyckades han åskådliggöra hur enkla principer för inlärning fungerar. Klassisk betingning betecknar hur vi lär oss att associera en respons till en viss situation eller miljö (obetingat stimuli) som tidigare varit ”neutral” och utan naturlig koppling till just en sådan situation. Pavlov visade detta i ett berömt experiment där han lyckades få hundar till att utsöndra saliv genom att ringa i en klocka, en signal som associerats till foder.

Hos individer med beroendeproblematik kan till synes neutrala situationer i vardagen leda till starkt drogsug. Detta beror på att vissa situationer eller platser associerats till just droganvändande. Det kan också handla om att inre upplevelser som känslor eller minnen associerats till just missbruk. Dessa ”stimuli” kan i sig självt utsöndra en mild drogliknande effekt som skapar ytterligare sug.

Betydelsen av klassisk betingning som mekanism visade sig tydligt under 70-talet i samband med att veteraner från Vietnamkriget återvände till USA. Anmärkningsvärt få av de individer som regelbundet missbrukade opiater under kriget fortsatte med detta efter hemkomsten. Den amerikanska krigsmakten såg till att avrusa alla soldater i Vietnam. Därmed fanns få stimluli som påminde om missbruket/beroendet när de väl återvänt hem.

Klassisk betingning som fenomen kan också förklara varför individer med beroendeproblematik har en högre tolerans för drogen/alkoholen i situationer som tydligt förknippats med intag av detta. Kroppen verkar ställa in sig på intag av substansen, troligen för att bibehålla en biologisk jämvikt. När inidividen istället intar t.ex. opiater i en annan miljö kan risken för överdos vara större.

Det har presenterats behandlingsmetoder där man utsätter beroende individer för situationer som utlöser drogsug för att systematiskt utsläcka detta. Denna typ av behandling har inget vetenskapligt stöd i dagsläget.

(Källa: Theories of addiction and implications for counselling, Ogborne, 2004)

Lämna en kommentar