Samband mellan bipolär sjukdom och inspiration/kreativitet?

Här kommer ett inlägg som är något off-topic men som spinner vidare på temat runt bipolär sjukdom.

Ofta inom populärpsykologin har bipoläritet kopplats till egenskapen kreativitet – exemplifierat med kända konstnärer och komiker (t.ex. Russel Brand, Kurt Cobain, Ernest Hemingway, Friedrich Nietzsche, Edvard Munch, Marilyn Monroe, o.s.v). Vilken evidens finns egentligen för ett sådant samband? I en amerikansk studie publicerad för ett par år sedan intervjuades 835 studenter för bl.a. på symptom på bipoläritet och kreativitet. I resultaten fanns man ett förhållandevis starkt samband mellan dessa faktorer. Kreativiteten var som regel uppfattad som styrd ”inifrån”, snarare än utlöst av yttre faktorer. ”Inspiration” var ett tillstånd som man undersökte särskilt och man beskriver som en riskfaktor för att insjukna i depression eller mani. Här handlar det om en form av inspiration som också uttrycks genom en drivkraft och stark  önskan om framgång.

(Källa: http://www.sciencedaily.com/releases/2014/03/140327123339.htm)

Antidepressiv medicinering vid bipolär sjukdom ger snabbare svängningar i stämningsläget (”rapid cycling”)

Vissa individer med bipolär sjukdom har ett specifikt mönster i stämningslägesskiften med flera episoder med mani eller depression än genomsnittet (så kallad ”rapid cycling”). I en nyligen pulicerad fann man att medicinering med antidepressiva (SSRI), för just denna grupp, medförde ett förvärrat tillstånd men ännu snabbare skiften i stämningsläget. Studien var en randomiserad kontrollerad prövning baserad på tidigare observationsstudier. Antalet deltagare var 68, vilket begränsar studiens generaliserbarhet något, men satt i sammanhanget av andra liknande studier bekräftas slutsatserna.

(Källa: Antidepressants worsen rapid-cycling course in bipolar depression: a STEP-BD randomized clinical trial, El Mallakh, et al., 2015)

Kognitiv restrukturering vid bipolär sjukdom

Jag fortsätter här på temat om psykoedukation och bipolär sjukdom (mer om detta i inlägget från 25.01.16).

Som vid många andra psykiatrisk tillstånd har kognitiv beteeterapi, KBT visat sig vara en effektiv metod vid bipiolär sjukdom. Som nämndes tidigare handlar en del av behandlingen om att lära känna så kallade prodromalsymptom (”för”-symptom) på ett depressivt eller hypomant/maniskt skov. Vidare arbetar man också med så kallad kognitiv omstrukturering. Här handlar det om att identifiera och tillsammans med terapeuten reflektera runt de ”automatiska” tankar som aktiveras vid depression eller mani. Dessa blir då antingen övervägande pessimistiska/negativa eller överdrivet optimistiska/självöverskattande. Tankar, dess känslomässiga- och beteendemässiga konsekvenser förstärker sedan depressionen eller manin i en negativ sprial. Vid depressionen sker även en inhibiering av beteende (minskad aktivering) vilket i sig leder till mindre stimulans i vardagen. Vid mani ökar istället impulsiviteten/aktiveringen som efter hand kan medföra skam- och skuldkänslor, något som ibland bäddar för en nästkommande depressiva fas.

Viktigt i terapin är att den kognitiva restruktureringen sker i ett läge där individen varken är i ett starkt maniskt eller depressivt skov.

För att förstärka effekten av behandlingen uppmuntras individen att involera familj och vänner. Något som också kan vara mycket hjälpsamt är så kallade ”hälsoappar” i mobilen som hjälper individen att påminna sig om behandlingens principer.

(Källa: Psykoedukasjon i grupper for personer med bipolar lidelse, Mjölsund, 2015)

Ingen evidens för ”inopererad” Antabus

En ”vandringsmyt” som av och till dyker upp är möjligheten att få Antabus-kapsel inopererad/insydd under huden. Det har gjorts sådana försök men det finns ingen forskning som antyder att behandlingen har effekt utöver placebo. På grund av detta utförs ej sådana ingrepp via svensk offentlig sjukvård. Istället rekommenderas att Antabus tas på ordinärt sätt, eventuellt i kombination med Campral, Naltrexon eller Selincro. Mer om dessa mediciner här:

Vad är Antabus?

Vad är Campral?

Vad är Selincro?

(Källa: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Fragor-och-svar/Allmant/Behandling-med-Antabus/)

Om psykoedukation för individer med bipolär sjukdom

Som nämnts tidigare på bloggen (2015-10-26) finns en hög förekomst av bipolär sjukdom (10-35%) bland individer med missbruksproblematik. Individer med bipolär sjukdom har, omvänt, ofta problem i form av missbruk/beroende, med en förekomst på runt 30-60%. En förklaring kan vara behovet för så kallad självmedicinering, d.v.s. att individen använder t.ex. alkohol för att höja en sänkt grundstämning (depressiv fas) alternativt skuld- och skamkänslor som kan ha utlösts av en tidigare manisk eller hypoman period.

I forskning på 90-talet blev man allt mer införstådd med att inträden i maniska eller depressiva faser ofta föregås av vissa symptom som sömnstörningar eller lättare humörssvängningar (så kallade prodromalsymptom). Över några dagar eller veckor kan dessa symptom övergå i en syndromal episod, d.v.s. mani/hypomani eller depression. Prodromalsymptomen är ofta individspecifika och följer ofta ett visst mönster, något som möjliggör för individen att komma med vissa förebyggande åtgärder. Sådana åtgärder kan handla om att göra det ”motsatta” av ens impulser, t.ex.:

  • försöka bibehålla dygnrstymen trots att energinivån t.ex. ökar (hypomani) och sömnbehovet minskar, eller tvärt om vid depression. Vissa föredrar enbart medicinering här men troligen fungerar en kombination av psykologiska och medicinska insatser bäst.
  • minska/bibehålla på aktivitetsnivån trots att energinivån och lusten till aktivitet ökar, eller tvärt om vid depression.

Troligen fungerar dessa åtgärder bättre ju tidigare individen påbörjar dem. Om en manisk fas förebyggs blir den efterföljande depressionen ofta mildare eller uteblir.

Dessa tips och liknande förekommer ofta i form av psykoedukation, d.v.s. patientinformation, till individer med bipolär sjukdom. Ofta ges detta i grupp och är något som borde vara inkluderat i ett standardutbud vid psykiatrisk mottagningar.

(Källa: Psykoedukasjon i grupper for personer med bipolar lidelse, Mjölsund, 2015)

 

Hur undgå återfall i spelmissbruk/beroende?

Det kan vara smart att använda någon slags plan för att förbli fri från spelmissbruk- och beroende över längre tid. Här kommer några exempel på vad en sådan plan för så kallad återfallsprevention kan innebära:

  • att säga upp samtliga konton på spelsajter och eventuellt också byta e-postadress. Reklam med skräddarsydda erbjudanden kan ofta sändas ut långt efter avslutat medlemskap.
  • informera och berätta om problematiken för individer i sin närhet. Detta kan innebära ökat psykosocialt stöd.
  • använda sin nyvunna tid till meningsfulla aktiviteter som innebär fokusskifte. Exempel på detta är någon form av träning och/eller föreningsverksamhet.
  • få en detaljerad översikt över skuldsituationen – det kan hjälpa att se ”sanningen i vitögat”.
  • lägg upp en avbetalningsplan för skulden.
  • ställa sig frågan om spelandet är värt den tid som går åt?

Av och till dyker det upp så kallade automatiska tankar som i sin tur kan vara betingade till ”sug” efter spelande. Exempel på sådana tankar kan vara:

  • idag har jag varit så ”duktig” att jag att jag kan unna mig spelande.
  • det gick bra att spela lite grann – jag kan allstå spela utan att förlora kontrollen.
  • livet är lika ”trist” nu som innan jag slutade spela – jag kan lika gärna fortsätta.
  • idag är en speciell dag – jag kan alltså tillåta mig att spela.

Det är viktigt att identifiera sådana ”sug”-tankar, benämna vad dessa gör med en känslomässigt och även diskutera tankealternativ.

(Källa: http://hjelpelinjen.no/wp-content/uploads/2014/05/Pengespill-pa-Internett-har-du-kontroll.pdf)

Alkohol under graviditeten (FAS) – hur skadas fostret/barnet?

Vilka effekter får ihållande alkoholkonsumtion under graviditeten på fostret- och barnets senare utveckling? Här kommer några exempel på hur hjärnans utveckling störs:

  • minskad plasticitet (särskilt i parietala kortex) – d.v.s. i mindre grad volymförändringar i hjärnan över tid, jämfört med andra barn som ej utsatts for alkohol under graviditeten. Plasticiteten i hjärnan är avgörande för barnets förmåga att lära sig av sin omgivning (en miljöpåverkan som påverkan hjärnans ”arkitektur”). Hjärnans plasticitet innebär att vissa neuronala nätverk stärks (”myeliniseras”) medan andra försvagas, beroende på samspelet med omvärlden.
  • lägre IK/IQ vilket i sin tur kan bero på minskad plasticitet.
  • missbildningar i ansiktet (ansiktets utveckling är nära kopplat till den neurala utvecklingen under graviditeten).

Det är viktigt att framhålla att även om ett barn föds med så kallad FAS (fetalt alkoholsyndrom) finns stora möjligheter att påverka barnets utveckling vidare genom tidig diagnostisering och intervention. Ofta uppstår en negativ spiral genom medfödd sårbarhet (t.ex. i form av FAS och ADHD) och andra psykosociala upplevelser/tillkortakommanden under uppväxten, vilket i sin tur formar hjärnan. Med en tidigt medvetenhet runt barnet kan en sådan utveckling bromsas.

(Källa: A longitudinal study of the long-term consequences of drinking during pregnancy: heavy in utero alcohol exposure disrupts the normal processes of brain development, Lebel et al., 2013)