Angående överdoser på Spice – vilken forskning finns på området?

Media har upprepat rapporterat om möjliga överdoser på Spice under det senaste. I flera fall har unga individer antingen blivit inlagda på grund av förgiftning eller t.o.m. avlidit (t.ex. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19777422.ab). Vad säger den senaste forskningen på området överdoser av Spice? Här kommer en kort uppsummering av några fynd:

- Spice (syntetiska cannabinoider, i USA ofta kallat ”K2″) är ett samlingsnamn för olika mixturer av torkade örter preparerade med kemikalier som fugerar som en agonist (verkar stimulerande) på hjärnans cannabinoidreceptorer. THC, d.v.s. den aktiva substansen i cannabis, verkar på samma sätt. Dessa kemikalier producerades först i samband med forskning på THC i farmakologiska syften. De första varianterna av Spice lanserades runt 2004.

- Spice verkar vara 3-5 gånger mer potent än traditionell marijuana, vilket ökar risken för överdosering.

- Överdosering kan leda till hallucinationer, hjärtklappning, röda ögon, allvarlig njursvikt (även hos tidigare friska individer) och i värsta fall serotonergt syndrom (ett potentiellt livshotande tillstånd som bland annat kan medföra krampanfall).  Analyser av Spice har påvisat höga koncentrationer av andra kemikalier, t.ex. vitamin E och substansen clenbuterol (som används i dopningssyften och som kan medföra arrytmier, d.v.s störningar i hjärtfrekvensen).

- Det verkar som effekten av Spice kan vara fördröjd hos vissa individer (så kallad takyfylaxi) vilket medför en ökad risk för överdosering då individen ofta konsumerar mer av substansen.

(Källa: Emergence of new classes of recreational drugs – synthetic cannabinoids and cathinones, Khullar, Jain & Sattari, 2014)

Publicerat i Designerdroger/nätdroger | Lämna en kommentar

Karaktäristiska för god psykologisk behandling vid missbruksproblematik

Bör psykoterapi mer ses som en form av etik än metod, där respektfullt bemötande är avgörande för utfallet? I några tidigare blogginlägg har forskning och kunskap på psykoterapiområdet diskuterats. Här kommer ytterligare några infallsvinklar på temat om vad som utmärker god psykologisk behandling vid missbruksproblematik:

- en väl avvägd balans mellan närhet och distans där behandlaren varken är för distanserad/passiv eller ”överinvolverad”.

- behandlaren gör sig ”tillgänglig” på ett här-och-nu plan via aktivt lyssnande och närvaro. Detta kan också handla om en medvetenhet från behandlarens sida om att patienten emotionellt och kognitivt kan befinna sig på ett helt annat plan än behandlaren.

- behandlaren bör kunna ”ansvara” för- och svara upp för de förväntningar som patienten bär med sig in i terapin. Många av patienterna inom missbruksområdet har en personlighetsproblematik som följd av tidigare ”relationsskador”. I detta läget blir det behandlarens ansvar att kunna skapa förutsättningar för tillit och relationsbyggande. Även tidigare behandlingserfarenheter kan vara relevanta för den nuvarande terapin.

- spegling av kroppsspråk, emotion och språk. Här kan det handla om att på ett enkelt sätt kommentera patientens ”vara i världen”, t.ex. kan ett ”depressivt” kroppsspråk vara värt att benämnas.

- en dialog om kring en eventuellt bakomliggande psykologiska/psykiatriska faktorer. Här kan det handla om att sätta ord på ångest- och depressionstillstånd på ett vardagligt sätt. I detta läget kan det vara viktigt att undvika akademisk jargong.

(Källa: http://www.roptv.no/videoer/erfaringskonferansen-2012/petter-lohne-og-nicolay-noerbech-naerhet-og-avstand-en-studie-om-kontaktetablering-og-behandling-av-psykotiske-og-rusavhengige-personer-perspektiver-fra-fenomenologi-og-tilknytningsteori)

Publicerat i Psykologisk behandling | Lämna en kommentar

Hälsoskador på grund av alkohol – en liten konsumtionsförändring ger stor effekt

Till hälsoskador orsakat av alkoholberoende hör tillstånd som inflammerad bukspottskörtel, leverpåverkan, högt blodtryck, hjärtflimmer, depression, ångest och sömnstörning (för att nämna några). Utöver detta ökar risken för olycksfall betydligt. I en studie 2011 visar man att endast en liten eller måttlig förändring i konsumtionsmönstret kan minska dödligheten på grund av alkoholen drastiskt. Man finner att en dämpning från 100 gram alkohol (en alkoholenhet = 12,8 gram) till 70 medför en minskad dödlighet med hela 50%. För individer inom behandlingsapparaten kan detta vara en påminnelse om att inte sätta för höga mål för tidigt in i en behandlingskontakt då detta ibland kan stjälpa mer än hjälpa.

(Källa: Rehm, et al., Epidemiology and alcohol policy in Europe, 2011)

Publicerat i Alkohol | Lämna en kommentar

Barn till missbrukande föräldrar och fosterhemsplacerade barn – en jämförande studie

I en norsk studie från 2010 undersöker man den neuropsykologiska förmågan (inlärning, minne, visuell avkodningsförmåga, exekutiv funktion, visuomotorisk funktion och intelligens) hos 40 barn mellan 4 och 11 års ålder, vars mödrar uppfyllde kriterier för missbruk- och beroendeproblematik. Desa barn jämfördes med 80 barn av mödrar som ej hade bakgrund inom missbruk och beroende.

I resultaten finner man att barn till mödrar som hade ett kortvarigt missbruk under graviditeten (avslut under första trimestern) hade signifikant lägre testresultat än barn i kontrollgruppen. Barn med föräldrar med långvarigt missbruk i bakgrunden (även under graviditeten), nästan alla placerade i fosterhem, hade nästa samstämmiga resultat med kontrollgruppen (frånsett vissa nedsättningar i inlärning och minne). Att ha placerats i fosterhem hade alltså en ”beskyddande” effekt på den neuropsykologiska funktionen. Resultaten visar på miljöfaktorers i detta fall avgörande påverkan på den psykologiska funktionsnivån.

(Källa: Hjerkinn et al., Neuropsychological screening of childen of substance-abuse women attending a special child welfare clinic in Norway, 2010)

Publicerat i Anhörig, Teori | Lämna en kommentar

Substitutionsbehandling vid opiatberoende, placebo/noceboeffekter o.s.v.

Preparat som Metadon, Subutex och Suboxone har sedan en längre tid använts för substitutionsbehandling vid heroinberoende. Här handlar det om att ersätta heroin med ett medicinskt preparat med mindre biverkningar, mindre missbrukspotential och något mindre potens än heroin. Fördelen finns även att individen tar sig ur en på flera sätt farlig missbruksmiljö där heroinets ”renhet” inte alltid kan kontolleras.

På senare år har det blivit populärt inom hälsoapparaten att ersätta Subutex med Suboxone, ett preparat som enligt studier har samma effekt som Subutex men med mindre missbrukspotential. I vissa fall försöker man även frångå Metadon som enligt vissa är substitionspreparatet med högst missbrukspotential och med med störst utbredning på den svarta marknaden. Suboxone tycks dock vara mindre populärt bland brukarna som inte sällan föredrar Subutex och menar att dess effekt är ”bättre”. Detta är ett exempel på en så kallad noceboeffekt, d.v.s. en negativ förväntanseffekt på en viss form av behandling. Detta kan skiljas från placeboeffekten, d.v.s. en positiv förväntanseffekt. Det hela visar på betydelsen av att presentera behandling, oavsett om det handlar om medicinsk eller psykologisk behandling, i en kontext som befrämjar behandling.

För övrigt finns en omfångsrik dokumentation som visar på den livräddande behandling som substitutionsbehandling utgör. Dödligheten för individer i substitutionsbehandling är halverad, skadorna reducerade med 75% och heroinbruket sjunker drastiskt, jämfört med individer i reguljärt heroinberoende. Även benägenheten till kriminalitet sjunker bland behandlade individer. Dessa siffror härrör från Norge.

(Källa: Clausen, Anchersen, & Waal, Mortality prior to, during and after opioid maintenance treatment (OMT), 2008; Bukten et. al., The influence of programme differences on crime reduction in opioid maintenance treatment. An analysis of regional patterns in Norway, 2011, Skeie et. al., Changes in somatic disease incidents during opioid maintenance treatment: results from a Norwegian cohort study, 2011)

Publicerat i Opiater/opioider | Lämna en kommentar

Diagnostiserad med ADHD – men vad händer sen?

Som nämnts tidigare är förekomsten av ADHD hög bland individer med missbruk- och beroendeproblematik. Många av dessa individer hamnar i missbruk på grund impulsivitet, men andra faktorer som känsla av utanförskap och behov för ”självmedicinering” spelar också in. Det är mycket vanligt förekommande att man diagnostiserar ADHD inom dagens psykiatri och/eller missbruksvård. Ofta läggs fokus på vikten av diagnostisering men detta utgör ju endast utgångspunkten för uppföljning och behandling vidare. Vad består den i?

Individer med ADHD kan behöva stöd och hjälp på flera ”fronter” i vardagen. Det kan handla om:

- stöd som formuleras och skräddarsys utifrån det team som utfört den neuropsykiatriska utredningen. T.ex. kan arbetsterapeuten och psykologen bidra med nyttiga tips/råd.

- socialtjänsten kan i vissa fall ställa upp med stöd- och kontaktperson. Här kan det handla om att få hjälp med stöd i hemmet: t.ex. hålla ordning, slänga saker, handla, laga mat, städa och tvätta.

- vissa individer kan få hjälp, t.ex. via god man, i att strukturera ekonomin. I andra fall kan det handla om att lägga en budget, med rutiner om när räkningar ska betalas o.s.v.

- via uppföljning av psykolog kan individen arbeta med teman som självkänsla och återfallsprevention. Läkarn tenderar att mer fokusera den rent medicinska uppföljningen där olika preparat prövas ut. Arbetsterapeuten kan bidra med att skriva ut vissa hjälpmedel.

- om möjligt kan stöd erbjudas via arbetplatsen. Positivt är om individen själv får möjlighet att styra arbetstempo och sina egna arbetsuppgifter i viss mån. Detta kan medföra att motivationen upprätthålls.

- vissa väljer att gå vidare med studier, anpassade för funktionshindret ADHD. Vid högskolor och universitet finns vissa samordnare som har som uppgift att lägga tillrätta undervisningen för indvider med funktionshinder. Komvux eller folkhögskola med profil mot neuropsykiatri kan vara ytterligare alternativ.

- mobiltelefoner, veckoscheman och handdatorer kan vara värdefulla verktyg. Vissa appar har en specifik funktion om påminnelser, alarm o.s.v.

(Källa: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Adhd/)

Publicerat i ADHD och missbruk | Lämna en kommentar

Orfeus, Odysseus och sirenerna – grekiska myter som har bäring på missbruk- och beroendeproblematik

I grekisk mytologi var sirenerna vackra, fågelliknande kvinnliga väsen som levde till havs. Med sina trollbindande sånger lockade de sjömän i havsdjupet där de mötte sin död. Sirenernas sång kunde få sjömännen att bli förvirrade och tappa sin orientering tills att de gick på grund och förliste. De som lyckades överleva och klara sig upp på land kunde tyna bort medan de lyssnade till sångerna.

Två centrala gestalter ur den grekiska mytologin lyckades emellertid bemästra sirenernas lockande sång. Dels lyckades hjälten Odysseus klara sig förbi dem genom att surra sig själv fast vid skeppets mast efter att ha hällt vax i öronen på sitt manskap. När Odysseus hör sirenernas sång ber han manskapet om att frigöras från masten, men dessa vägrar. Poeten och musikern Orfeus lyckades istället klara sig förbi sirenerna genom att själv spela på sin lyra, vackrare än sirenernas sång.

Symboliskt kan sirenerna liknas med de förförande egenskaper som alkohol och droger ofta kan ha. Dessa substanser har makten att förändra både självbild och världsuppfattning radikalt, precis som sireneras sång. Vissa individer riskerar att dö brått i överdoser medan andra ”tynar bort” i det utanförskap som livsstilen som alkohol- och drogberoende för med sig. Livet kan också innebära tvära kast, liksom skarpa vindar på havet, som plötsligt kan förändras i och med väderväxlingar.

Odysseus lyckades klara sig igenom sirenernas lockelser genom ett självvalt ”tvång”. Detta kan illustrera den dragningskraft som suget i beroende kan utöva. I vissa lägen kan det vara väsentligt att skära av möjligheten att skaffa sig substansen i fråga, d.v.s. att begränsa tillgängligheten, i brist på andra sätt att hantera suget.

Orfeus metod visar symboliskt på ett annat sätt att ta sig an lockelserna, d.v.s. genom via kreativitet och skapande. Orfeus lyckades skapa mening på ett kreativt vis och på detta sätt förlorade sirenerna sin förförande kraft. På samma sätt kan kreativitet, t.ex. i form av terapi, musik eller andra uttryckssätt, lyckas ge individen den mening som hen behöver för att skapa hopp och därmed förmågan att ta sig ur en missbruksproblematik.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar