Uppehåll från bloggen, semester

Undertecknad går på semester idag och blir borta tre veckor från bloggandet.

Ha en fin sommar!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Om begreppet ”defusion” (acceptance and commitment therapy, ACT)

Enligt ACT (”tredje vågens KBT”) skapas psykologiskt lidande av överdriven identifiering med negativa tankar (”fusionering”, se tidigare blogginlägg). Negativa automatiska tankar eller grubblerier tenderar enligt ACT att medföra lidande och psykologisk inflexbilitet. I det läget kan alkohol eller droger träda in som ”lösning” som ger flexbilitet och avlastning i stunden.

Inom ACT försöker man uppmuntra till aktiviteter som kan medföra så kallad kognitiv defusion, d.v.s. minskad identifiering med tankelivet (ökad distans, medvetenhet, närvaro och acceptans). Man menar att värderade handlingar och meningsfulla aktiviteter bidrar till detta. Man uppmuntrar bland annat till:

- aktiviteter som medför att en inre negativ dialog inte ”godtas”

- aktivteter som innebär ökad tolerans av negativa känslor (”stå ut” med negativa känslor)

- meditativa övningar

- aktiviteter som ger en känsla av mening, engagemang, sammanhang och vitalitet

- aktiviteter som genomförs oavsett hur man ”känner sig”

De flesta individer har sådana aktivteter i sin vardag, och ibland kan dessa utökas ytterligare. Som tidigare nämnts arbetar man parallellt med att utökad individens förmåga till acceptans och att hitta värderade mål i livet.

(ACT – helt enkelt, Russ Harris, 2013)

Publicerat i KBT/ACT | Lämna en kommentar

Narcissism förklarat utifrån ACT (acceptance and commitment therapy)

Som tidigare nämnts kan narcissism vara en bakomliggande orsak vid missbruk och beroendeproblematik. En krampaktigt uppblåst och bräcklig självkänsla medför en baksida av skam och ”litenhet”, och i det läget kan alkohol, tabletter eller droger träda in som en ”protes”.

Inom ACT (acceptance and commitment therapy, d.v.s. ”tredje vågens KBT”) analyserar man narcissism på ett eget vis. Man lägger inte primärt tonvikten på bakomliggande faktorer, som uppväxtvillkor, utan ser mer till hur patienten skapar sin självkänsla här och nu. Man skiljer mellan två begrepp – självet som innehåll (”self as content”) och självet som beskrivning (”self as description”). Vi bär alla med oss en särskild livshistoria som grundlägger vår uppfattning om vilka vi är, var vi kommer ifrån och vart vi är påväg. När vi starkt identifierar med oss med vår livshistoria finns en risk att vi fusioneras med den (mer om denna mekansism i tidigare blogginlägg). I det läget ”blir” vi vår livshistoria. Detta kan skiljas mot att uppleva sin livshistoria som en beskrivning bland flera, d.v.s. att ens livshistoria inte behöver vara statisk, utan öppen för påverkan och intryck.

Vid en specifikt narcissistisk problematik finns en livshistoria baserad på en starkt överdriven positiv självbild. När en sådan självbild fusioneras med individen skapas en ”fallhöjd” och risk för psykisk problematik som ångest och depression när självbilden stöts mot verkligheten. Särskilt sårbar blir individen när denna självbilden inte upplevs som en beskrivning utan snarare som innehåll. Detta innebär en distanslöshet som ofta medför lättkränkthet. Ett exempel kan vara en fusionerad tanke om sig själv som ”stark och självständig”, något som i förlägningen kan medföra förakt för svaghet och svårigheter att be om hjälp. En narcissistisk självbild kan också uttryckas genom överdrivna fantasier om skönhet, framgång och makt.

Som tidigare nämnts är ”självkänsloproblematik” något som är ”i tiden”. Bekräftelse av en positiv självbild är något som värderas som särskilt viktig i den tiden vi lever i. Möjligheten kan detta också så ett frö av en längtan efter ett kollektiv, d.v.s. mer av gemenskap.

(ACT – helt enkelt, Russ Harris, 2013)

Publicerat i KBT/ACT | Lämna en kommentar

Mer om ACT (acceptance and commitment therapy) och medveten närvaro

Individer med en pågående missbruk- eller beroendeproblematik är oftast mer eller mindre ambivalenta till sin ”livsstil”. Ambivalensen blir ofta starkare efter hand, då mer negativa aspekter av missbruket blir tydliga. En sådan negativ aspekt handlar om bristen på närvaro i nuet. När en beroendeproblemtik utecklats transformeras det psykologiska tillståndet vilket leder till försämrad kontakt med både den yttre och inre världen, t.ex. på grund av starka abstinenser och sug. I förlängningen medför detta mindre av självinsikt, vilket i sin tur kan innebära minskad kontakt med värderingar, d.v.s. vart man är påväg, vad man håller som betydelsefullt i livet och vardagen. Detta kan också innebära vilsenhets- och tomhetskänslor.

Inom ACT försöker man hitta tillbaka till, eller formulera, värderingar som individen kan rätta sig efter i det vardagliga livet. Man försöker finns värderingar som bidrar till funktionella konsekvenser på lång sikt (gör livet mer ”rikt” och ”meningsfullt”). Man jobbar med att utöka individens förmåga att välja dessa värderingar, samtidigt som man lär sig tolerera negativa upplevelser, d.v.s. att inte fusioneras med dem. För att nå detta försöker man förstärka individens närvaro och acceptans om känslor och tankar i nuet, t.ex. genom så kallade ”mindfulness-övningar”.

(ACT – helt enkelt, Russ Harris, 2013)

Publicerat i KBT/ACT | Lämna en kommentar

Undvikandebeteenden och negativa tankar, analyserat utifrån ACT (acceptance and commitment therapy)

Som nämnts i de två föregående inläggen är undvikandebeteenden och negativa tankemönster (betingade negativa tankar) särskilt i fokus inom ACT- och KBT-behandling. En skillnad finns dock i hur man i ACT mer betonar form än innehåll, när det gäller analysen av negativa tankar. Kärnan i det välkända Shakespeare-citatet: ”there is nothing good or bad in itself, but thinking makes it so”, är något man tar avstånd ifrån inom ACT. Man ser det inte som att själva tänkandet kan bidra med lösningar på ”inre problem”, snarare ser man risker med att grubblerier kan leda till fusionering med tankar, d.v.s. för liten distans till dem.

Fusionering med tankar (stark identifiering med tankar) och undvikandebeteenden är ofta kopplade till varandra. När t.ex. en missbruksproblematik utvecklats kompliceras ofta bilden av påföljande skam och skuldkänslor, som i sin tur leder till depressivitet. Detta gör det svårare att bryta den negativa spiralen av missbruk och beroende. När tankar som ”jag är värdelös” eller ”jag är en belastning” fusionerats tenderar individen att dra sig undan sociala sammanhang, vilket i sin tur utlöser än mer depressivitet och missbruk. Individen kan även fusioneras med negativt laddade minnesbilder, t.ex. efter upplevelser av avvisning (i sin starkaste form en så kallad flashback). En stark fusionering med negativa tankar och upplevelser är ett smärtfyllt tillstånd som individen snabbt önskar sig ur, t.ex. via dämpande droger eller alkohol.

(ACT – helt enkelt, Russ Harris, 2013)

Publicerat i KBT/ACT | Lämna en kommentar

Analys av tankar utifrån ACT (acceptance and commitment therapy)

ACT (acceptance and commitment therapy) är, som beskrivits i tidigare blogginlägg, en vidareutveckling av KBT (kognitiv beteendeterapi) med ett fokus på det inre tanke- och känslolivet. Inom ACT har man inte, som inom traditionell KBT, en målsättning om att eliminera psykiska symptom som nestämdhet och ångest. Snarare jobbar man med individens kapacitet att ”leva med” symptom, d.v.s. att accptera dem. Paradoxalt nog kan detta leda till just symptomreduktion.

En annan skillnad mellan tradtionell KBT och ACT har att göra med analysen av tankevärlden. Inom ACT fokuserar man mer på funktion än innehåll i tankar, jämfört med KBT. Man ser på tankar som språkliga konstruktioner som riskerar leda till grubblerier och undvikandebeteenden. Vår språkliga förmåga ses som ett ”tveeggat svärd” som dels möjliggör kommunikation och problemlösning men som också kan medföra självförstärkande tankenätverk som begränsar individen.

När en tanke t.ex. upplevs som…

- en absolut sanning

- en regel man måste följa

- ett hot man behöver bli kvitt med så forts om möjligt

- något som sker här och nu – trots att det rör sig om minnen från det förflutna, eller fantasier om framtiden

- något mycket viktigt som kräver din uppmärksamhet helt och fullt

- något du inte kan släppa, trots att det besvärar dig

…menar man att individen fusionerats med tanken, d.v.s. blivit ”ett med” tanken och förlorat distansen till den. Inom ACT jobbar man med att skapa en sund distans till tankelivet, t.ex. genom medveten närvaro. Man menar att tankar:

- inte nödvändigtvis är ”sanningar”

- kan vara helt oviktiga

- inte är regler som måste följas

- inte är hotfulla

- inte är något som ”sker” i den yttre världen, utan betstår av inre symboler och bilder

- kan komma och gå utan att man behöver hålla fast vid den.

ACT bryter således med ”ideologin” i tidigare KBT, i analysen av tankar. ACT är ännu en ”ung” terapmetod som inte hunnit utprövats i större grad mot missbruk och beroendeproblematik. Viss forskning finns dock – nyligen har man utvärderat ACT vid alkoholberoende, mer om detta i ett tidigare blogginlägg.

(ACT – helt enkelt, Russ Harris, 2013)

Publicerat i KBT/ACT | Lämna en kommentar

Missbruk som undvikandebeteende

Inom KBT, och senare även inom ACT (en förgrening och vidareutveckling av KBT) läggs stor vikt vid begreppet undvikandebeteende. Hur förstå begreppet? Först och främst kan ett undvikandebeteende vara funktionellt, så länge som det ger funktionella effekter på sikt. Ett exempel på detta kan vara att undgå risker av olika slag, t.ex. att köra bil vid halt särskilt halt väglag. Undvikandebeteenden blir dyfunktionella när konsekvenserna på lång sikt inte gynnar individen. Inte sällan handlar detta om ett ”känslomässigt” undvikande, t.ex. av skam eller ångest, eller undvikande av upplevelser, t.ex. att undgå att träffa på och lära känna nya människor.

Undvikandebeteenden tenderar att upprepas på grund av så kallad negativ förstärkning, d.v.s. att ett obehag på något sätt försvinner som konsekvens av beteendet. T.ex. kan en cocktail vid ett mingelparty minska på den sociala ”tunghäftan”. Den negativa förstärkningen innebär att sannolikheten ökar för att ett liknande beteende uppstår på nytt.

För vissa individer med missbruksproblematik fungerar ruset främst som en form av flykt, d.v.s. ett undvikandebeteende. Vad undvikandet gäller specifikt är oftast individuellt och har något att säga om vem individen är och var han/hon kommer ifrån. Undvikandebeteende genom t.ex. alkoholkonsumtion vid sociala situationer kan vara en ingång i missbruksproblematik. När väl ett bereonde uppstått läggs mekanismer som sug, craving, abstinens och tolerans till detta, och problematiken cementeras.

Publicerat i KBT/ACT | Lämna en kommentar